Det handlar om företag som utvinner kryptovalutor, som uppges ha lurat svenska skattebetalare på en miljard kronor.

Företagen har själva uppgett att de driver datorhallar.

Men enligt Skatteverket har de jobbat med att utvinna kryptovalutor, så kallad mining, och då kunnat få skattefördelar på felaktiga grunder, rapporterar SVT.

Ger inte rätt till momsavdrag

Företagen har på så vis kunnat få stora skattefördelar.

– Den utrustning de har går inte att använda till något annat än till just mining. Och mining ger inte rätt till momsavdrag. Det här är ju företag som vi kom fram till ganska snabbt är gjorda för att inte betala någon skatt i Sverige, säger Patrik Lillqvist, underrättelsechef på Skatteverket, till kanalen.

Det rör sig om företag med nollresultat vars syfte aldrig har varit att ha någon vinst i Sverige.

Istället har företagen på felaktiga grunder fått pengar av staten, menar Skatteverket.

Men Skatteverket har utrett dataserverhallarna och försöker nu få tillbaka pengar.

– Det som fick Skatteverket att välja ut 21 specifika företag var att de hade stora återkrav på momspengar, och när vi tittade närmare såg vi att de hade utrustning som bara kunde användas för mining, säger Patrik Lillqvist.

Krävs på stora pengar

Efter fyra års utredning krävs nu 18 bolag på 990 miljoner kronor, enligt kanalen.

Bara en väldigt liten del av pengarna har dock betalats tillbaka, och flera av företagen har gått i konkurs.

Av de 18 företagen har 14 valt att överklaga Skatteverkets beslut, men flera domar har redan utfallit till Skatteverkets fördel.

Skapar kryptomynt

En kryptovaluta är en digital tillgång som är avsedd att fungera som ett digitalt och krypterat betalningssätt, utan mellanhänder på finansmarknaden, enligt Avanza.

Många köper det som en investering i tron att det ska stiga.

Kryptovalutor är inte bundna eller reglerade av något visst land. De främsta exemplen på kryptovalutor är Bitcoin och Ether, uppger Avanza.

Kryptomining innebär att nya kryptomynt skapas.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

De nya reglerna gäller från och med idag, fredag.

Stoppet gäller det digitala id-kort som Bank-ID, Sveriges i särklass största e-legitimationssystem, lanserade förra året.

Tanken då var att svenska folket inte längre ska behöva gå runt med id-kort i plånboken.

Systembolaget nekade inledningsvis legitimationen i sina butiker, men har därefter svängt.

Nu backar man igen.

De digitala id-korten anses inte vara tillräckligt säkra och stoppas därför i butik och ombud.

– Vi förstår att det kan vara besvärligt för kunder som vill handla med digitalt id-kort från BankID hos oss och det beklagar vi men i nuläget ser vi att det är nödvändigt, säger Mattias Särmalm, försäljningschef på Systembolaget, i en kommentar.

Florerar förfalskningar

Enligt Systembolaget finns det flera exempel på där förfalskningar av den annars godkända legitimationen använts i deras butiker.

Det handlar om “ytterst välgjorda förfalskningar av digitala id-kort”. 

Bolaget framhäver att den visuella kontroll som tidigare gjorts av digitala id-kort inte är tillräckligt säker.

Nu har man alltså fått nog. Från och med idag gäller alltså enbart fysisk legitimation, som exempelvis körkort, pass eller id-kort utfärdat av Skatteverket.

– Vi kommer att återuppta digitalt id-kort från BankID som identifieringsmöjlighet så snart vi har möjlighet att göra kontrollen på ett tillräckligt säkert sätt, säger Mattias Särmalm.

Utvärderade nog

I september förra året sade Systembolaget, efter en grundlig utvärdering, till sist ja till Bank-ID:s nya legitimation.

Därefter har man systematiskt och kontinuerligt arbetat för att genomföra så säkra kontroller som möjligt.

Förra året uttryckte Malina Röstlund, presstalesperson för Bank-ID, en oförståelse för att vissa aktörer inte godkände det digitala id-kortet.

Hon framhöll att den nya handlingen höjer säkerheten vid id-identifiering.

– Du har din ålder, namn och personnummer på id-handlingen. Sedan har du flera säkerhetsdetaljer, som antingen kan kontrolleras visuellt eller med hjälp av en rörlig QR-kod, som man kan scanna och på så sätt verifiera id-handlingen.

– Det är väldigt enkelt att kontrollera när man kollar epiteten på ett digitalt id-kort, säger Malina Röstlund till SR Ekot.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Under det senaste åren har många bolag i olika branscher fått det tufft.

På grund av de snabba räntehöjningarna från Riksbanken har företag i bland annat restaurangbranschen och fastighetssegmentet konkursat.

Även i livsmedelsbranschen har många fått det svårt - det senaste i raden är ostföretaget Ockelbo ost som nu går i konkurs.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Har försökt

Ockelbo ost har flera gånger försökt rädda verksamheten - men nu är det över.

Konkursförvaltaren Henric Schef förklarar:

– Man har haft en tung ekonomisk utveckling under flera års tid och tappat större kunder, säger han till SR.

12 anställda berörs

Totalt 12 anställda berörs av konkursen.

Enligt Arbetarbladet har de anställdas löner inte betalats ut för oktober månad.

Ockelbo ost har enligt Nu.se sålt ostar på Ica och Coop och länge varit ett uppskattat ostmärke.

Efter 24 år

Ockelbo Ost var beläget i Ockelbo 4,7 mil nordväst om Gävle och 3,3 mil norr om Sandviken. 

Företaget grundades år 2000 och sålde till en början ost under namnet Ostpacken. Företaget växte årligen och hade kapacitet att leverera ost i hela Sverige. 

De producerade flera populära ostar som har sålts i matbutiker runt om i landet - däribland Ockelbo röd, Ockelbo blå och Ockelbo svart.

Ljusare tider framöver

Det har som bekant varit ett par oerhört tuffa år för svensk ekonomi.

Mängder av företag har gått i konkurs och många har tvingats lämna sina jobb i flera olika branscher.

Räntehöjningarna har slagit hårt, men inflationstakten har till slut lugnat sig och Riksbanken är i full gång med räntesänkningar.

Ekonomiska bedömare pekar på att ännu fler räntesänkningar är att vänta, någonting som kommer att gynna såväl hushåll med bolån som företag som har haft det kämpigt.

Statsminister Ulf Kristersson (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) har tidigare aviserat att Sverige nu lägger om finanspolitiken till att vara inriktad på tillväxt och utveckling snarare än inflationsbekämpning.

Foto: Ö. Örtel resp Ica resp Coop

Text: redaktionen