Apoteket varnar – gör inte så här med medicinen

2024 10 18

Många människor hanterar mediciner på ett väldigt riskabelt sätt, varnar Apoteket Hjärtat.

Var tionde svensk under 50 år har använt receptbelagd medicin som egentligen har skrivits ut åt någon annan, visar en undersökning som Verian har gjort på uppdrag av Apoteket Hjärtat.

Apoteket varnar för att det är mycket olämpligt, och i vissa fall rent farligt att konsumera andras receptbelagda läkemedel.

Det finns exempel som är extra uppseendeväckande, berättar Catharina Claesson, chef för farmaci på apotekskedjan.

– Låna någons blodtryckssänkande, är något av det värsta som jag har hört ändå, för att man var nervös inför en presentation och så testade man någons blodtryckssänkande, säger hon till SR.

Tycker sig ha samma symptom

Att ta någon annans receptbelagda medicin är farligt och olämpligt av flera skäl, menar hon.

Beroende på användarens individuella hälsotillstånd kan läkemedel få helt olika effekter.

Men trots riskerna är det alltså många som använder någon annans medicin, kanske för att de tror sig lida av samma typ av besvär.

– Även om man upplever liknande symtom eller behov som någon i ens närhet, kan deras receptbelagda läkemedel ha en annan effekt på dig, säger Catharina Claesson i ett uttalande.

För en säker läkemedelsbehandling behövs kunskap dels om de diagnoser som ska behandlas, dels om läkemedlets effekt och eventuella bieffekter, enligt apoteket. Man behöver dessutom veta hur läkemedlet interagerar med andra läkemedel som personen eventuellt använder.

Ställer diagnos på sig själva

Många mellan 18 och 49 år väljer att på egen hand utreda fysiska (35 procent) och psykiska besvär (16 procent), enligt undersökningen.

Det görs bland annat med hjälp av sociala medier och självtester.

Detta görs då istället för att söka professionell rådgivning, och sedan förekommer det alltså att folk också använder andras receptbelagda mediciner efter att ha ställt ”diagnos” på sig själva.

– Det är positivt att många är måna om att skaffa sig information om sin egen hälsa. Men det är viktigt att vända sig till professionella källor om det gäller återkommande, långvariga eller allvarliga besvär. Inte minst om man överväger behandling eller medicinering. Annars finns det en stor risk för felaktig behandling, säger Catharina Claesson.

Foto: Christina Victoria Craft

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen