Apoteket varnar – gör inte så här med medicinen

2024 10 18

Många människor hanterar mediciner på ett väldigt riskabelt sätt, varnar Apoteket Hjärtat.

Var tionde svensk under 50 år har använt receptbelagd medicin som egentligen har skrivits ut åt någon annan, visar en undersökning som Verian har gjort på uppdrag av Apoteket Hjärtat.

Apoteket varnar för att det är mycket olämpligt, och i vissa fall rent farligt att konsumera andras receptbelagda läkemedel.

Det finns exempel som är extra uppseendeväckande, berättar Catharina Claesson, chef för farmaci på apotekskedjan.

– Låna någons blodtryckssänkande, är något av det värsta som jag har hört ändå, för att man var nervös inför en presentation och så testade man någons blodtryckssänkande, säger hon till SR.

Tycker sig ha samma symptom

Att ta någon annans receptbelagda medicin är farligt och olämpligt av flera skäl, menar hon.

Beroende på användarens individuella hälsotillstånd kan läkemedel få helt olika effekter.

Men trots riskerna är det alltså många som använder någon annans medicin, kanske för att de tror sig lida av samma typ av besvär.

– Även om man upplever liknande symtom eller behov som någon i ens närhet, kan deras receptbelagda läkemedel ha en annan effekt på dig, säger Catharina Claesson i ett uttalande.

För en säker läkemedelsbehandling behövs kunskap dels om de diagnoser som ska behandlas, dels om läkemedlets effekt och eventuella bieffekter, enligt apoteket. Man behöver dessutom veta hur läkemedlet interagerar med andra läkemedel som personen eventuellt använder.

Ställer diagnos på sig själva

Många mellan 18 och 49 år väljer att på egen hand utreda fysiska (35 procent) och psykiska besvär (16 procent), enligt undersökningen.

Det görs bland annat med hjälp av sociala medier och självtester.

Detta görs då istället för att söka professionell rådgivning, och sedan förekommer det alltså att folk också använder andras receptbelagda mediciner efter att ha ställt ”diagnos” på sig själva.

– Det är positivt att många är måna om att skaffa sig information om sin egen hälsa. Men det är viktigt att vända sig till professionella källor om det gäller återkommande, långvariga eller allvarliga besvär. Inte minst om man överväger behandling eller medicinering. Annars finns det en stor risk för felaktig behandling, säger Catharina Claesson.

Foto: Christina Victoria Craft

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen