Regeringen tvärvänder – river upp klassisk svensk regel

2024 10 17

Regeringen blixtinkallar till pressträff på torsdagen.

Anledningen är att Sverige river upp ett drygt 30 år gammalt beslut som ämnat att försäkra att landet aldrig ska hamna i ekonomisk kris.

En tvärvändning

Det var under 90-talskrisen som dåvarande statsminister Göran Persson (S) gick fram med vad som har fått namnet “överskottsmålet”.

Syftet var att staten alltid ska kunna gå plus och aldrig hamna i en ekonomisk kris igen.

I klartext är innebörden att offentlig sektor ska ha ett budgetöverskott på en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel.

Sedan dess har Sverige haft en av de lägsta statsskulderna i Europa och världen.

Idag kommer dock Sverige att göra en tvärvändning, uppger Göteborgs-Posten.

På en blixtinkallad pressträff väntas regeringen ge besked om att man skrotar överskottsmålet efter att även ha fått med Socialdemokraterna på tåget.

Strax efter klockan 10.30 bekräftades det på samma pressträff att uppgifterna stämmer.

Stor oenighet

Överskottsmålet kommer istället att ersättas med ett balansmål som sägs frigöra 20-25 miljarder kronor för nya satsningar årligen.

Beskedet innebär att Moderaterna och finansminister Elisabeth Svantesson (M) svänger i frågan, då man tidigare försvarat överskottsmålet.

Efter förhandlingar ska det nya målet införas 2027. Men kommittén bakom beskedet är inte enig.

Vänsterpartiet vill ha ett högre mål för statsskulden och Miljöpartiet kommer att lämna in reservationer, uppger Dagens Nyheter.

Även näringslivet är kritiska.

– Ett balansmål är ett steg i rätt riktning. Men det är inte tillräckligt med tanke på alla de stora investeringsbehov vi har de närmaste åren, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, i en kommentar till tidningen.

Kontroversiellt besked

Tvärvändningen är kontroversiell av flera skäl. Även Tidöavtalspartierna emellan.

Vice statsminister Ebba Busch (KD) krävt att staten ska kunna gå med underskott på 0,5 procent av BNP och låna miljarder, bland annat för att rusta upp järnvägen och bygga kärnkraftverk.

Det kravet ska KD-ledaren ha backat från i den överenskommelse som presenteras idag.

Facket har också vädrat kritik. LO anser att beskedet inte är tillräckligt och att politikerna lever kvar på 90-talet.

– Det är inte problem med offentliga finanser som utländska medier nu rapporterar om. Det är kriminalitet, försvaret och eftersatt underhåll. Malmbanan har spårat ut två gånger på grund av det, säger LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö till DN.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen