Många räknar med att Riksbanken kommer att sänka styrräntan i början av november.

Frågan är dock om räntan sänks med 25 räntepunkter eller om det blir en dubbelsänkning med 50 punkter.

Det finns en faktor som kan bli helt avgörande, rapporterar DN.

Viktig faktor

Det är Swedbank som förutspår att en fråga blir extra viktig när Riksbanken ska fatta sitt beslut.

Det handlar om arbetslösheten.

Om arbetslöshetssiffran blir sämre än väntat i november så kommer det bli en dubbelsänkning av styrräntan, menar storbanken, enligt tidningen.

På fredag ska Statistikmyndigheten publicera nya arbetslöshetssiffror, och dessa kan bli mycket viktiga när Riksbanken fattar sitt beslut.

Ekonomin går svagt

Om arbetslöshetssiffran blir högre än 8,5 procent så är det extra stor möjlighet att Riksbanken sänker räntan med 0,5 procentenheter, enligt Swedbank.

– Så jag skulle inte utesluta att det blir en 50-punkters sänkning nu i november. Och blir det inte nu, att det blir 25 punkter och ekonomin fortfarande går svagt, ja då ökar sannolikheten för att det blir en 50-punkters sänkning i december, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson till tidningen.

Arbetslösheten är en avgörande fråga, menar han.

– Ekonomin går fortfarande svagt i Sverige. Det vi har fått från Arbetsförmedlingen nu är att ungdomsarbetslösheten ökar något, liksom långtidsarbetslösheten. Det är inga bra signaler, säger han.

Låg inflation

Många som tror på en dubbelsänkning av styrräntan hänvisar också till att inflationen numera är låg.

Idag kom beskedet att inflationstakten enligt KPIF, Konsumentprisindex med fast ränta, var 1,1 procent i september, rapporterar SVT.

Det är en minskning från augusti då inflationstakten var 1,2 procent, enligt SCB.

– Inflationstakten sjönk i september, vilket framför allt kan förklaras av att drivmedelspriserna har gått ned, säger Filip Hellberg, prisstatistiker på SCB.

KPIF-inflationen är ett underliggande mått på inflationen där effekterna av boräntor har räknats bort, skriver kanalen.

Foto: Towfiqu Barbhuiya

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen