Det fastslår strategi- och teknikkonsultföretaget WSP i en färsk undersökning.

I undersökningen svarar 31 procent att de helt eller delvis ändrat färdmedel, medan 17 procent uppger att de reser mer sällan till arbetet eller studier.

– Siffrorna talar sitt tydliga språk. De senaste årens prisökningar har fått en stor effekt på våra dagliga resvanor och den största förändringen har skett bland grupper som har mindre ekonomiska marginaler, säger Lasse Brand, mobilitetsexpert på WSP och författare till rapporten, i ett uttalande.

– Det är intressant att så många sparar pengar genom att inte pendla till jobbet. För de som kan arbeta hemifrån har det blivit en populär sparstrategi under de ekonomiskt tuffa tiderna. 

Bilen stora förloraren

Bilen pekas ut som den stora förloraren i undersökningen.

På grund av ökade kostnader väljer många stadsbor att låta bilen stå hemma. Allt fler väljer att cykla eller promenera till jobbet för att spara pengar.

– Cykeln har blivit alltmer populär på senare år, folk har valt den av hälsoskäl, tidsskäl och klimatskäl. Vår undersökning visar nu också att cykeln är vinnare när storstadsborna vill spara pengar. Det blir intressant att följa om dessa nya vanor kommer att bestå när inflationen nu sjunker, räntorna sänks och köpkraften återvänder, kommenterar Lasse Brand.  

Undersökningen i korthet

• Kostnadskrisen får oss att stanna hemma och byta färdmedel. 48 procent av storstadsborna har ändrat sina pendlingsvanor till arbete eller studier följd av prisökningarna, och 54 procent har förändrat hur de reser för att uträtta sina privata ärenden.  

• Distansarbetet kan komma att öka igen. Fler har fått möjlighet att arbeta på distans, 38 procent anger att de vill öka sitt distansarbete och ungefär en tredjedel anger att deras arbetsgivare har intagit en mer generös inställning till möjligheten det senaste året. Kombinationen tyder på att distansarbetet kan komma att öka i omfattning framöver.  
• Takten avtar i elektrifieringen. Årets mobilitetsstudie visar en ökning av användningen av eldrivna fordon som elbilar, elsparkcyklar och elcyklar, men tillväxten sker i en långsammare takt jämfört med tidigare års studier. Tillgången är även ojämnt fördelad: personer med lägre inkomster har betydligt mindre tillgång till eldrivna fordon jämfört med höginkomsttagare. Detta gäller alla typer av fordon, allra mest elbilar, men även eldriven mikromobilitet. 
• Lokala mobilitetsmönster. Studien visar också på stora skillnader i resvanor mellan de undersökta stadsregionerna. Stockholm har överlägset störst andel kollektivtrafikanter men kämpar med sviktande siffror, göteborgarna är mer nöjda med sin pendling än huvudstadsborna medan Malmö och Uppsala vinner i varsin cykelliga.  

Källa: WSP

Foto: B. Herve

Text: Redaktionen

Under de senaste åren har det kulinariska fenomenet Poké Bowls blivit allt större.

Det rör sig om ett sushi-liknande snabbmatsalternativ där exempelvis lax, ris och olika grönsaker blandas.

En av restaurangkedjorna som erbjuder Poké Bowls - Oh Poké - ser nu ut att gå i konkurs.

Det framgår av information från bland annat Alla Bolag och Bolagsfakta.

Grundades 2019

Bolaget grundades 2019 och har flera restauranger runt om i landet.

Totalt har Oh Poké 77 anställda, men ser nu ut att stänga ner och det går inte längre att besöka kedjans webbsida.

En av grundarna, Shadlee Ismail, sade följande till Breakit i samband med kedjans framväxt:

– Vi brukar alltid prata business på familjemiddagarna och jag har alltid tyckt att deras koncept går att skala upp, att det går att göra ett Espresso House av det.

Kommer från Hawaii

Fenomenet Poké Bowl kommer ursprungligen från Hawaii och baseras på fisk och ris.

– Poké har sitt ursprung i hawaiiansk husmanskost, ordet betyder att dela eller skära itu, förklarar Ica.

– Rätten ser olika ut, men basen med ris, marinerad fisk och grönsaker är ofta densamma.

Viss ljusning

Kreditupplysningsbolaget UC framhåller att det tycks finnas viss ljusning i svensk ekonomi, men att återhämtningen går trögt.

Detta efter flera år av återkommande konkurser i flera branscher och svag tillväxt i Sverige.

– I oktober minskade konkurser i byggindustrin med 16 procent och inom restaurang- och hotellverksamhet med 14 procent, förklarar UC.

– Inom detaljhandeln ökade antalet konkurser med 8 procent jämfört med samma period förra året. Samtidigt har etableringen av nya företag minskat med cirka 9 procent, vilket reflekterar den fortsatt osäkra marknadssituationen.  

Fortsatta räntesänkningar

Under tredje kvartalet 2024 minskade Sveriges BNP marginellt med 0,1 procent, vilket indikerar en avmattad ekonomisk utveckling. 

– Minskningen speglar bland annat en minskad inhemsk efterfrågan, något som linjerar med de ökade konkurserna inom detaljhandeln, fortsätter UC.

Företag och konsumenter sätter hopp till att fortsatta räntesänkningar ska få fart på ekonomin igen.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen