Kraftig förändring hos bilister – 48 procent har ändrat sig

2024 10 15

Hälften av invånarna i Sveriges fyra största stadsregioner har ändrat sina pendlingsvanor till följd av de senaste årens prisökningar.

Det fastslår strategi- och teknikkonsultföretaget WSP i en färsk undersökning.

I undersökningen svarar 31 procent att de helt eller delvis ändrat färdmedel, medan 17 procent uppger att de reser mer sällan till arbetet eller studier.

– Siffrorna talar sitt tydliga språk. De senaste årens prisökningar har fått en stor effekt på våra dagliga resvanor och den största förändringen har skett bland grupper som har mindre ekonomiska marginaler, säger Lasse Brand, mobilitetsexpert på WSP och författare till rapporten, i ett uttalande.

– Det är intressant att så många sparar pengar genom att inte pendla till jobbet. För de som kan arbeta hemifrån har det blivit en populär sparstrategi under de ekonomiskt tuffa tiderna.

Bilen stora förloraren

Bilen pekas ut som den stora förloraren i undersökningen.

På grund av ökade kostnader väljer många stadsbor att låta bilen stå hemma. Allt fler väljer att cykla eller promenera till jobbet för att spara pengar.

– Cykeln har blivit alltmer populär på senare år, folk har valt den av hälsoskäl, tidsskäl och klimatskäl. Vår undersökning visar nu också att cykeln är vinnare när storstadsborna vill spara pengar. Det blir intressant att följa om dessa nya vanor kommer att bestå när inflationen nu sjunker, räntorna sänks och köpkraften återvänder, kommenterar Lasse Brand. 

Undersökningen i korthet

Kostnadskrisen får oss att stanna hemma och byta färdmedel. 48 procent av storstadsborna har ändrat sina pendlingsvanor till arbete eller studier följd av prisökningarna, och 54 procent har förändrat hur de reser för att uträtta sina privata ärenden.

Distansarbetet kan komma att öka igen. Fler har fått möjlighet att arbeta på distans, 38 procent anger att de vill öka sitt distansarbete och ungefär en tredjedel anger att deras arbetsgivare har intagit en mer generös inställning till möjligheten det senaste året. Kombinationen tyder på att distansarbetet kan komma att öka i omfattning framöver.
Takten avtar i elektrifieringen. Årets mobilitetsstudie visar en ökning av användningen av eldrivna fordon som elbilar, elsparkcyklar och elcyklar, men tillväxten sker i en långsammare takt jämfört med tidigare års studier. Tillgången är även ojämnt fördelad: personer med lägre inkomster har betydligt mindre tillgång till eldrivna fordon jämfört med höginkomsttagare. Detta gäller alla typer av fordon, allra mest elbilar, men även eldriven mikromobilitet.
Lokala mobilitetsmönster. Studien visar också på stora skillnader i resvanor mellan de undersökta stadsregionerna. Stockholm har överlägset störst andel kollektivtrafikanter men kämpar med sviktande siffror, göteborgarna är mer nöjda med sin pendling än huvudstadsborna medan Malmö och Uppsala vinner i varsin cykelliga.

Källa: WSP

Foto: B. Herve

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen