I september ökade priserna på nytt. 

Mejeriprodukter, inklusive ost, är en av de största utgifterna för hushållen och dessa ökade i snitt med 0,5 procent under september.

Samtidigt är suget på ost i flera fall större än någonsin.

Exempelvis har försäljningen av den danska osten Gammel knas skjutit i höjden efter att artisten Benjamin Ingrosso lovordat den i ett klipp på Instagram.

– Just nu står den för 35 procent av min omsättning, säger Tommy Danielsson på Ost- och delibutiken i Höganäs, till Helsingborgs Dagblad.

Experten: vanligt misstag

Mitt i all osthysteri kommer samtidigt en viktig påminnelse till hushållen som många inte tycks tänka på.

Nämligen att folk verkar ha för vana att ta på osten med sina fingrar för att ta emot när man hyvlar sig en skiva.

– Bakterier från våra händer kan spridas om vi rör vid sidorna av den gula osten, istället för att hålla i förpackningen, säger näringsrådgivaren Thea Myklebust Hansen från norska Opplysningskontoret for Mejeriprodukter, till Dagbladet.

Problemet är varken nytt eller begränsat inom de norska gränserna.

Faktum är att den svenska organisationen Bizmaker, som jobbar med att främja entreprenörskap och innovation, uppmärksammade detta redan 2013.

Lanserade "Osthållaren"

Företaget At Hand of Sweden an lanserade då den så kallade “Osthållaren” som skulle motverka just den typen av bakteriespridning.

– Vid en offentlig frukostbjudning är det många som tar i osten med händerna,utan att tänka på smuts och bakterier, förklarade Bizmaker.

– Vi brukar säga att ost är som fotboll, man ska inte ta i den med händerna, sade  Owe Eliasson och Lars-Olof Öberg som uppfunnit Osthållaren i ett pressmeddelande då.

Bildas mögel

Enligt den norska näringsrådgivaren kan det lättare bildas mögel på sidorna av osten om man fingrar på den.

Och bakterier kan förstås spridas.

– Även om de vanliga bakterierna vanligtvis inte är sjukdomsframkallande kan de infektera mat och så småningom leda till exempelvis mögelbildning eller att maten blir förstörd.

Foto: Jonas Bergsten

Text: Redaktionen

Frågan om att elda i sin egen trädgård rörde upp stor debatt i våras.

Detta efter att ett nytt EU-direktiv tolkats av Naturvårdsverket som att det inte är tillåtet att elda avfall i trädgården.

Istället skulle avfallet komposteras eller köras till en avfallsstation, lydde Naturvårdsverkets besked.

Nu föreslår regeringen ändrade regler, rapporterar SVT.

Reglerna ändras

Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att reglerna ändras i hela landet.

Syftet med förslaget är att förenkla för kommuner och för alla som har trädgård.

I förslaget till ändring i avfallsförordningen slås det fast att det är tillåtet att tillfälligt elda avfall vid sitt hus, enligt kanalen.

Det måste dock göras med minsta möjliga störningar för omgivningen.

Kommunen kommer också ha möjlighet att även fortsättningsvis förbjuda eller begränsa eldning av trädgårdsavfall, men utgångspunkten är att det är tillåtet.

Man bör alltså ta reda på vad som gäller i den kommun man bor.

Dispenskrav för majbrasor slopas

Enligt förslaget från klimat- och näringslivsdepartementet ska också kravet på dispens vid förbränning av trädgårdsavfall i samband med allmänna sammankomster slopas, enligt kanalen.

Det innebär alltså att kraven för dispens tas bort när det gäller majbrasor.

De ändringar som regeringen vill införa kan träda i kraft den 1 december.

Har väckt debatt

Beskedet i våras om att eldning i trädgården är förbjudet väckte starka reaktioner från många håll.

Energi- och näringsminister Ebba Busch kommenterade beskedet med att förtydliga att det inte var regeringen som hade infört något nytt förbud.

– Jag vill vara tydlig med att regeringen inte infört något nytt förbud mot eldning av trädgårdsavfall. Det rör sig om nya regler men inte om någon större förändring gentemot hur det fungerat tidigare. Vi ser att dessa går att tolka på olika sätt och reglerna kommer därför att förtydligas, skrev hon på X i mitten av april.

Även klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) sade att reglerna skulle förtydligas, och uppmanade samtidigt människor att använda sitt sunda förnuft.

– Här gäller det att ha sunt förnuft. När det är orimligt att elda trädgårdsavfall tar man sig till en återvinningsstation. Men ibland är också det orimligt, om man till exempel behöver köra en längre sträcka, sade hon till SR.

Och nu ska reglerna alltså förtydligas.

Foto: P. Shah

Text: Redaktionen

Arbetet fortsätter med att försöka hålla Sverige rent och minska på nedskräpningen.

Det innebär att informera om att folk ska sluta slänga skräp i naturen.

Någonting som många inte vet om är att man heller inte ska slänga bananskal i naturen, även om det verkar naturligt.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Många tror fel”

Johan Lindestad, miljökommunikatör på Borås stad, förklarar.

– Det är många som tror att “det där löser upp sig” och så tänker man inte mer på det, säger han till SR.

– Det betecknas som nedskräpning faktiskt. Bananskal hör helt enkelt inte hemma i naturen hos oss.

Anledningen är att det tar lång tid för bananer att brytas ner, och att det inte passar in i den svenska naturen.

Räknas som skräp

Organisationen “Håll Sverige Rent” informerar om samma sak.

De förklarar att det mycket riktigt klassas som nedskräpning.

– Det kan ta ganska lång tid för ett bananskal att brytas ner, från några månader upp till 2 år i kallare temperaturer, därför räknar vi det som skräp. 

– Det kan också skapa problem för djur som vanligtvis inte äter bananskal om de hittar såna ute i naturen.

Samma med snus

Det är stor skillnad på snus och bananskal, men många slänger både och i naturen utan att tänka mer på det.

Snus är faktiskt nedbrytbart, men det finns andra skäl till varför det inte ska slängas i naturen, fortsätter organisationen “Håll Sverige Rent”.

– Själva snuset är biologiskt nedbrytbart men innehåller även andra ämnen som påverkar negativt. Studier visar att lakvatten från cigarettfilter är giftigt för fiskar, men vi vet inte hur gifter från snus påverkar naturen.

Samma material

Håll Sverige Rent avslutar.

– Påsen som snuset ligger i är i princip gjord av samma material som tepåsar, förklarar organisationen.

– Den hålls ihop av ett bindemedel som gör att pappret bryts ner långsammare än själva snuset. Påsen innehåller även en liten mängd plast vilket gör att den inte försvinner helt i naturen.

Foto: A. Bigoni

Text: Redaktionen