Svensk färja har krockat – passagerare sitter fast

2024 10 14

En färja på väg från Helsingborg har krockat.

Det var när båten skulle ta sig in i den danska grannorten Helsingör på andra sidan Öresund som olyckan var ett faktum.

Enligt rapporterna har färjan krockat rakt in i kajen vid färjeläget på den danska sidan.

Personer ombord vittnar om dramatiska scener.

– Det blev en kraftig smäll och rejält stora skador. Nu sitter vi fast och kan inte lämna färjan, säger en av dem Helsingborgs Dagblad.

Ställer in avgångar

Rederiet har bekräftat incidenten.

Olyckan gäller Aurora, en av Öresundslinjens färjor, och ägde rum omkring halv sex i morse.

Turer från Helsingborg till Helsingör ställdes in under flera timmar efter händelsen.

Enligt de första uppgifterna ska ingen person ha kommit till skada.

– Skadorna på Aurora känner jag inte till, framhåller Jesper Maack, pressansvarig på Öresundslinjen, till HD.

Var nyligen tillbaka i trafik

Morgonens olycka sker bara några veckor efter att Aurora tagits ur bruk.

Anledningen var att det skulle genomföras flera ombyggnationer ombord. Färjan har under tiden legat till i Landskrona där den även skulle målas om.

Den 2 oktober togs den tillbaka till trafik.

6 miljoner passagerare årligen

Öresundslinjen är den kortaste och snabbaste vägen mellan Sverige och Danmark.

Mängder med pendlare passerar de fyra kilometrarna över  sundet via färjorna varje dag.

Årligen handlar det om över sex miljoner passagerare, över en miljon bilar, cirka 9 200 bussar och 410 000 lastiblar

– Vi är därmed en viktig del av den nordiska infrastrukturen och knyter ihop Sverige och Danmark med resten av Europa, framhäver Öresundslinjen på sin hemsida.

Anledningen oklar

Totalt driver Öresundslinjen fem färjor, varav de två största är elektriska och en tredje är planerad för eldrift 2025.

Det finns på måndagsmorgonen inga uppgifter om vad som föranlett olyckan då M/S Aurora körde in i kajen i Helsingör.

Enligt HD ska trafiken komma igång i begränsad omfattning så fort passagerare och fordon har kommit i land.

Arkivfoto: News Øresund - Johan Wessman

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

Säkerhetsläget i Europa är det värsta sedan andra världskriget.

Det budskapet har lyfts flera gånger från den svenska regeringen sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Förändringen har fått Sverige att agera.

I november 2024 skickades en ny variant av den uppmärksammade broschyren “Om krisen eller kriget kommer” ut till svenska hushåll.

Och tidigare i veckan meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att det bara i år har satsats 100 miljoner kronor på att kontrollera, utföra tillsyner och rusta upp skyddsrum mot kärnvapen.

Det har i dagarna väckt rubriker i den amerikanska tidningen Newsweek.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver tidningen och citerar MSB:s broschyr.

"Förbereder kärnkraftsbunkrar"

Rubriken i Newsweeks artikel lyder “Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar”.

Tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

– Det fortifikatoriska skyddet är gott i de allra flesta skyddsrummen. Ofta är det mindre åtgärder som behöver åtgärdas när vi inspekterar skyddsrummen, framhåller MSB.

Man talar också om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, informerar myndigheten.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek nu i dagarna.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland svänger om lösning i Ukraina – var tidigare tvärnej

2025 04 04

Den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev är på plats i Washington.

Kremls sändebud anlände till den amerikanska huvudstaden i dagarna för det första högprofilerade ryska besöket i USA sedan Moskva inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för tre år sedan.

Nu öppnar han en dörr som tidigare varit stängd och låst från Putinregimen.

Ryssland kan nämligen tänka sig att gå med säkerhetsgarantier, enligt förhandlaren.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, säger Kirill Dmitriev enligt Politico som hänvisar till en tv-intervju med Fox News.

Tydligt avsteg

Säkerhetsgarantier, gärna från USA, har varit ett återkommande högprioriterat önskemål från Ukraina som tidigare pekat på alla tillfällen då Ryssland brutit vapenvila i landet.

Exakt vilken slags säkerhetsgaranti som Dmitriev syftar på framgår inte. Han utesluter att ett ukrainskt medlemskap i Nato skulle vara ett sådant.

Utspelet är emellertid ett avsteg från den linje som Kreml hittills har hållit under kriget och i förhandlingarna, skriver Politico.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att fred endast skulle vara möjligt om Ukraina genomgår en "demilitarisering".

Varit "helt oacceptabelt"

Moskva har vid upprepade tillfällen även haft som krav i förhandlingarna med USA att inga utländska fredsbevarande trupper i Ukraina på några omständigheter kan accepteras.

Om så sker kommer soldaterna att bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt”.

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg, sade ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova enligt AFP i mars.

"Tomt prat"

Ryska utrikesministern Sergej Lavrov har varit inne på samma sak.

– Tal om fredsbevarande styrkor är bara tomt prat, sade han på en pressträff tidigare i år.

Uttalandet kom efter att USA:s president Donald Trump hävdat att Putin svängt och gett grönt ljus till europeiska soldater i Ukraina som en del av en fredsbevarande styrka efter kriget.

– Han accepterar det. Jag har personligen ställt frågan till honom. Han söker inte världskrig. Han har inga problem med det, sade Trump då.

Beskedet dementeras nästan omedelbart från Kreml.

– Vi har redan uttryckt vår ståndpunkt i denna fråga. Jag hänvisar till den. Det finns inget mer att tillägga, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen