Här är nya prislappen för hela vintern – drastisk förändring av elpriset

2024 10 14

Elpriserna till vintern går mot en kraftig förändring.

För många hushåll kommer prisskillnaden vara så stor som 30 procent jämfört med förra året.

Det visar en ny prognos från elbolaget GodEl, rapporterar SVT.

Glädjebeskedet är dock att det handlar om en kraftig sänkning av priserna – uppemot flera tusen kronor.

4 000 kronor för tre månader

Totalt spås prislappen för elen från december till och med februari att landa på 4 000 kronor för ett hushåll i elområde 1 och 2. Beräkningen baseras på en normalstor villa som förbrukar 20 000 kWh per år.

Det inbegriper södra och norra Norrland och skulle innebära 1 700 kronor mindre än motsvarande period förra året.

Jämfört med vintern 2022/23 är det hela 5 900 kronor mindre.

6-7 000 kronor i södra Sverige

I mellersta och södra Sverige är skillnaderna inte lika stora.

Motsvarande villaägare i elområde 3 kan förvänta sig elräkningar på totalt 6 000 kronor under de tre vintermånaderna, jämfört med 6 700 kronor förra vintern.

För den sydligaste delen, elområde 4, beräknas prislappen landa på 7 000 kronor – samma som sist.

Brasklappen är dock att väder och händelser runtom i världen kan påverka elpriset på nytt. Och det med kort varsel.

– Blir det en väldigt kall vinter kommer priset gå upp. Krigen och oroligheterna i världen kan påverka gastillgången för Europa, som då också kommer påverka Sverigepriserna, säger Maria Erdmann, vd på GodEl, till SVT.

Elmoddelen ändras

I sammanhanget bör också framgå att elmodellen i Sverige ändras i slutet av oktober.

Den nya modellen är en så kallad flödesberäkningsmodell som gör det möjligt att tillhandahålla mer effekt i elnätet.

Syftet är att öka elöverföringen mellan länder och elområdena i Sverige.

När Svenska kraftnät testkört modellen har det visat sig att elpriserna kommer höjas rejält för många hushåll. Sex procent i elområde 1 och 2 och nio procent i elområde 3.

I södra Sverige beräknas elpriset sjunka med 10 procent.

– Med den nya metoden kan vi använda elnätet mer effektivt och tillåta att mer el transporteras i våra ledningar. Det gör att elpriserna jämnas ut mellan elområden. De relativt låga elpriserna i norra Sverige stiger en aning och det högre i södra elområdet sjunker, säger Erik Ek, strategisk driftchef på myndigheten.

LÄS MER HÄR: Svenska kraftnät bekräftar – Tung smäll för miljontals hushåll

Foto: Tomas Ärlemo, Svenska kraftnät resp C. Patterson

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen