Här ska du inte slänga bananskal – många gör fel

2024 10 14

Att slänga bananskal i naturen är ingen bra idé.

Arbetet fortsätter med att försöka hålla Sverige rent och minska på nedskräpningen.

Det innebär att informera om att folk ska sluta slänga skräp i naturen.

Någonting som många inte vet om är att man heller inte ska slänga bananskal i naturen, även om det verkar naturligt.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Många tror fel”

Johan Lindestad, miljökommunikatör på Borås stad, förklarar.

– Det är många som tror att “det där löser upp sig” och så tänker man inte mer på det, säger han till SR.

– Det betecknas som nedskräpning faktiskt. Bananskal hör helt enkelt inte hemma i naturen hos oss.

Anledningen är att det tar lång tid för bananer att brytas ner, och att det inte passar in i den svenska naturen.

Räknas som skräp

Organisationen “Håll Sverige Rent” informerar om samma sak.

De förklarar att det mycket riktigt klassas som nedskräpning.

– Det kan ta ganska lång tid för ett bananskal att brytas ner, från några månader upp till 2 år i kallare temperaturer, därför räknar vi det som skräp. 

– Det kan också skapa problem för djur som vanligtvis inte äter bananskal om de hittar såna ute i naturen.

Samma med snus

Det är stor skillnad på snus och bananskal, men många slänger både och i naturen utan att tänka mer på det.

Snus är faktiskt nedbrytbart, men det finns andra skäl till varför det inte ska slängas i naturen, fortsätter organisationen “Håll Sverige Rent”.

– Själva snuset är biologiskt nedbrytbart men innehåller även andra ämnen som påverkar negativt. Studier visar att lakvatten från cigarettfilter är giftigt för fiskar, men vi vet inte hur gifter från snus påverkar naturen.

Samma material

Håll Sverige Rent avslutar.

– Påsen som snuset ligger i är i princip gjord av samma material som tepåsar, förklarar organisationen.

– Den hålls ihop av ett bindemedel som gör att pappret bryts ner långsammare än själva snuset. Påsen innehåller även en liten mängd plast vilket gör att den inte försvinner helt i naturen.

Foto: A. Bigoni

Text: Redaktionen


”Täcks inte av försäkringen” – bilägare varnas inför däckbyte

2025 11 03

Många känner inte till regelverket när det kommer till vinterdäck.

Det är som bekant dags att byta till vinterdäck.

En undersökning från tidigare i år visar att så många som sex av tio svenskar inte känner till reglerna när det gäller vinterdäck.

Och vissa misstag kan bli mer kostsamma än andra.

“Täcks inte”

Det finns flera misstag som görs vid byte till vinterdäck.

Motorexperten Stefan Brala menar att det vanligaste felet när folk själva byter däck är att de är oaktsamma och lyfter bilen på fel sätt – vilket kan skada karossen.

– Det gillar inte försäkringsbolagen. Då landar kostnaden på fordonsägaren, säger han till TV4.

Det är viktigt

Den som själv ska byta däck uppmanas att stå på en plan yta och ha bilen i parkeringsläge.

– Ha rätt verktyg, läs på noga om hur det här hjulskiftet går till och se till att du har tid så du inte gör det stressat, fortsätter Stefan Brala.

Läs mer: “Letar särskilt efter folk över 50 år” – Arbetsförmedlingen tipsar

Det gäller

Från den första december till den 31 mars ska personbilar, lätta lastbilar, lätta bussar, A-traktorer samt släpvagnar till dessa, ha vinterdäck eller likvärdig utrustning när vinterväglag råder. 

Minsta mönsterdjup är 3 mm under perioden 1 december - 31 mars när vinterväglag råder. 

För personbilar klass II med totalvikt över 3 500 kg är kravet dock enligt Transportstyrelsen minst 5 mm. 

“Stressa inte”

Vissa kan känna stress inför däckbytet – men det är bättre att vara ute i god tid.

Det konstaterar Carl-Erik Stjernvall vid branschorganisationen M Sverige.

– Många känner lite ångest inför bytet och pop-up-anläggningar stressar gärna på och menar att man måste byta däck som börjat bli slitna direkt, säger han i ett pressmeddelande.

– Men ta det lugnt och fundera ett par veckor, däck är nästan aldrig så dåliga att det krävs ett omedelbart byte.

Läs mer: Matjätte sänker priserna – men inte för alla

Foto: D. Foster

Text: Redaktionen


”Alla har den om 15 år” – revolutionerande produkt lanseras

2025 11 03

Om 15 år kommer många vardagssysslor vara ett minne blott för hushåll i Norden.

Det förutspår AI-experten Anders Bæk.

Han hänvisar till en ny uppfinning som han bedömer kommer att bli en permanent del av framtidens hem. 

Det handlar om den nya hushållsroboten Neo som utvecklats av det norsk-amerikanska företaget 1X.

Roboten klarar av flera vardagssysslor – som att tömma diskmaskinen, gå ut med soporna och vattna växter.

Anders Bæk bedömer att roboten kommer att bli ett självklart inslag i nordiska hem om cirka 15 år. 

–  Det finns stor potential, och under de kommande åren kommer man att se det bli bättre och bättre, säger AI-experten till DR:s P1 Morgen.

Fjärrstyrs

Ambitionen är att Neo ska kunna utföra vardagssysslor på egen hand i framtiden. I dagsläget måste roboten dock styras av en människa för att lära sig och klara av de svåraste uppgifterna.

– Om du säger åt den att tömma diskmaskinen, så säger den att den kan göra det, men du måste vänta två timmar eftersom en mänsklig operatör måste styra den på distans, förklarar Bæk.

Experten betonar att det är viktigt att vara medveten om att roboten i nuläget fjärrstyrs av en annan person, vilket innebär att operatören får en inblick i användarens hem.

– 1X är väldigt ärliga om det och säger att det är en tidig betaversion, och om man köper den måste man vara beredd att acceptera att det finns en annan person som får gå runt och flytta runt saker i ens hem, säger han till radion.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna – men inte för alla

Går att beställa

Förra veckan meddelade 1X att det går att förhandsbeställa Neo till sin bostad. De första robotarna väntas levereras till amerikanska hushåll under 2026.

Företaget har betonat att Neo har inbyggda säkerhetsfunktioner som säkerställer att den inte  skadar människor. Roboten kan exempelvis inte hantera mycket tunga, heta eller vassa föremål.

LÄS OCKSÅ: Mötet kollapsade – Kreml ger nytt drastiskt besked till Trump 

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen