Den nya modellen är en så kallad flödesberäkningsmodell som gör det möjligt att tillhandahålla mer effekt i elnätet.

Syftet är att öka elöverföringen mellan länder och elområdena i Sverige.

Testkört modellen 

Nu har Svenska kraftnät testkört den nya modellen.

Testet indikerar att överföringskapaciteten från norr till söder kan ökas med tio procent. Men det visar även att elpriserna kommer höjas rejält för många hushåll.

Elanvändare i det mellersta elområdet SE3 får 9 procent högre elpris i testkörningen.

De stora vinnarna blir hushållen i södra elområde SE4. I södra Sverige beräknas elpriset sjunka med 10 procent.

I de två nordliga elområdena, SE1 och SE2, blev elpriset sex procent högre.

– Med den nya metoden kan vi använda elnätet mer effektivt och tillåta att mer el transporteras i våra ledningar. Det gör att elpriserna jämnas ut mellan elområden. De relativt låga elpriserna i norra Sverige stiger en aning och det högre i södra elområdet sjunker, säger Erik Ek, strategisk driftchef på myndigheten.

Miljontals hushåll

Testkörningen är dåliga nyheter för Sveriges största elområde, SE3, som får räkna med betydligt högre elpriser framöver. 

I elområdet ingår bland annat Stockholms län, Gotlands län, Södermanlands län, Värmlands län, Västmanlands län, samt Örebro, Uppsala och Östergötlands län.

Även delar av Kalmar, Jönköping, Hallands och Gävleborgs län samt Västra Götalands och Dalarnas län ingår i elområde 3.

Det handlar alltså om miljontals hushåll som drabbas av prisökningen.

Svenska kraftnät betonar dock att testkörningen inte är en garanti för hur elpriserna kommer utvecklas.

–  Vi får se resultaten mer som indikationer på hur det kan bli. Eftersom det är en helt ny metod vet vi inte hur det exakt påverkar handeln med el, säger Erik Ek.

 Svenska kraftnät: Därför införs den nya modellen

Så här skriver Svenska kraftnät om den nya flödesbaserade modellen:

”Införandet är en förutsättning för energiomställningen och skapandet av ett mer flexibelt och dynamiskt europeiskt elsystem.

Metoden är anpassad för att hantera den gröna omställningen, där en ökad andel förnybar energi, som vind- och solkraft, ansluts till elsystemet. Då behövs en metod som möjliggör en mer flexibel användning av nätet som kan utnyttja att förnybara energikällors produktion är väderberoende och att behovet därmed för elöverföring mellan landsändar och grannländer ökar.

En annan fördel är att metoden ökar överföringskapaciteten i det befintliga elsystemet. Med tanke på att Svenska kraftnät står inför historiskt stora investeringar i stamnätet – över 200 miljarder de kommande tio åren – motsvarar effekten av den nya metoden investeringar på 40-50 miljarder i stamnätet för att nå samma 10-procentiga kapacitetsökning.

Enligt uppskattningar skulle det ta minst tio år att bygga ut för att nå samma ökning av överföringskapaciteten som den nya metoden åstadkommer omedelbart. Dessutom behöver inte ny mark tas i anspråk för utbyggnad av stamnätet.”

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen