Totalt har 112 mindre livsmedelsföretag granskats.

Bristerna visar sig vara omfattande. 

Nästan fyra av tio företag har påförts med kontrollavgifter på en summa på totalt 550 000 kronor. 

I majoriteten av fallen handlar det om att Skatteverkets kontrollköp inte registrerades i butikens kassa eller att det funnits andra brister i bokföringen.

– Det har saknats underlag till både intäkter och kostnader i räkenskaperna, transaktioner på bankkonton har inte varit bokförda och i flera fall har bokföringen upp­rättats med stor eftersläpning, säger Roger Leander på Skatteverket, samordnare av kontrollen, i en kommentar.

Kunder har betalat till fel konto

Enligt Skatteverket handlar det om många fall av intäkter som inte redovisats i butikernas kassaregister.

Det gäller inte minst kundernas betalningar – som har gått till andra konton än företagens.

– Det har också varit vanligt med betalningar via Swish till bolagsföreträdarnas privata bankkonton trots att det varit betalningar till företaget, framhåller Skatteverket i granskningen.

Redovisade bruttovinster har även återkommande varit lägre än vad de borde vara enligt såväl branschgenomsnittet som företagens egna inköps- och försäljningspriser.

"Väl motiverad kontroll"

I samma veva har Skatteverket genomfört skatterevisioner mot företag som driver livsmedelsbutiker. Resultat blev tillkommande skatter och avgifter på 32 800 000 kronor.

– Många av de besökta företagen har påförts kontrollavgifter och det var bara några få utredningar som inte resulterade i ändrad beskattning, säger Roger Leander.

– Vi kan konstatera att delar av branschen är utsatt för osund konkurrens. Den här kontrollen var väl motiverad.

Mindre mat- och närbutiker

Livsmedelsbutikerna som kontrollerats i Skatteverkets granskning gäller i det här fallet “mindre livsmedels- och närbutiker där försäljningen till minst 50 procent utgörs av matvaror”, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Skatteverket utgår från ett riskbaserat urval när det bestäms vilka företag som ska kontrolleras. Kontrollerna genomförs där risken för fel och fusk bedöms vara stor.

Foto: Swish

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen