15dec25

Här är banken med högst ränta – mängder av svenska kunder

2024 10 09

Bankernas räntesänkningar går långsammare än Riksbankens.

Det konstaterar jämförelsetjänsten Compricer i en ny sammanställning.

– Riksbanken har sänkt styrräntan tre gånger i år, med en total sänkning på 0,75 procentenheter. Under samma period har bankernas genomsnittsräntor minskat med 0,69 procentenheter, framhåller Compricer.

Högst ränta av alla

I september sjönk den rörliga genomsnittsräntan (3-mån) med 0,19 procentenheter.

Genomsnittskunden fick 4,13 procent i rörlig bolåneränta. Lägst rörlig genomsnittsränta erbjöd Landshypotek med 4 procent.

Nordea har högst rörlig genomsnittsränta av alla banker i Sverige. Storbankens rörliga genomsnittsränta landar på 4,27 procent – 0,27 procentenheter högre än Landshypotek.

”Får betala högt pris”

Att storbankerna är snabba med att höja räntan och långsamma med att sänka är enligt förväntningarna.  

Det framhåller Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer.

– Minsta lilla sänkning eller höjning betyder så mycket för dem. Storbankerna gör det de måste på listräntorna och när kunder bli irriterade så anpassar man sig till de som hör av sig, säger hon till Di.

– Men de som inte hör av sig får betala ett högt pris.

Små sänkningar 

Sparekonomen Claes Hemberg har tidigare reagerat på att Sveriges storbanker går fram med små räntesänkningar. I många fall sänks räntan med mellan 0,05 och 0,10 procentenheter.

– När Riksbanken sänker med 0,25 procentenheter borde vi höra samma sak från storbankerna. Men de hittar på egna mått och sänker med till exempel 0,05 procentenheter, sade han till TV4 i augusti.

– Det gör det väldigt svårt för konsumenterna att förstå vad som händer. Storbankerna är snåla och otydliga, tillade sparekonomen.

Compricers sammanställning i korthet

Den rörliga genomsnittsräntan (3-mån) sjönk med 0,19 procentenheter i september 2024:

  • Genomsnittskunden fick 4,13 % i rörlig bolåneränta (3-mån).
  • Lägst rörlig genomsnittsränta (3-mån) erbjöd Landshypotek med 4 %.
  • Högst rörlig genomsnittsränta (3-mån) erbjöd Nordea med 4,27 %.
  • Skillnad mellan banken med lägst rörlig genomsnittsränta och banken med högst: 0,27 procentenheter.

Genomsnittsräntan för 3-års bundet sjönk med 0,28 procentenheter under september 2024:

  • Genomsnittskunden fick 3,20 % i 3-års bunden ränta.
  • Lägst genomsnittsränta på bundet lån 3 år erbjöd SEB med 2,95 %.
  • Högst genomsnittsränta på bundet lån 3 år erbjöd Länsförsäkringar med 3,32 %.
  • Skillnad mellan banken med lägst genomsnittsränta (bundet 3 år) och banken med högst: 0,37 procentenheter.

Genomsnittsräntan för 5-års bundet lån sjönk med 0,17 procentenheter under september 2024:

  • Genomsnittskunden fick 3,13 % i 5-års bunden ränta.
  • Lägst genomsnittsränta på bundet lån 5 år erbjöd SEB med 2,95%.
  • Högst genomsnittsränta på bundet lån 5 år erbjöd Länsförsäkringar med 3,25 %
  • Skillnad mellan banken med lägst genomsnittsränta (bundet 5 år) och banken med högst: 0,3 procentenheter.

Källa: Compricer

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel – “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen