Anledningen är att myndigheten nu börjar informera om pågående brott direkt till mobilanvändare.

Man gör det via en app i telefonen.

– Det här är något som vi börjat med precis nu på hösten, det är till följd av våldsvågen förra året, säger Magnus Jansson Klarin, presstalesperson i region Mitt, till Sveriges Radio.

Pågående händelser

Appen man hänvisar till är den som går under namnet “ SOS Alarm 112”.

Den har tidigare använts av räddningstjänsten för att informera om akuta händelser som olyckor eller bränder och tas nu även i bruk av polisen.

– Vi kommer att kunna använda den vid pågående händelser som påverkar allmänheten. Det kan var att man behöver spärra av områden för att man har ett farligt föremål till exempel, men även efterlysa tips och iakttagelser, säger Magnus Jansson Klarin.

351 sprängningar

Ramarna för den nya informeringsmetoden, som ska utgöra ett komplement till polisens övriga kanaler, lanserades redan i april.

– Att ges möjligheten att nyttja 112-appen vid grova våldsbrott är ett nytt verktyg för Polismyndigheten som vi hoppas kan leda till fler tips vid jakten på gärningspersonen, förstärkt medborgardialog och ökad lagföringsförmåga, sade Peter Allheim, Poliskommissarie på Noa, i en kommentar vid tillfället.

Myndigheten hänvisade till statistik på att 351 sprängningar, försök till sprängningar och förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse anmäldes 2023.

Motsvarande siffra för 2022 var 183 stycken.

Kan informera om skjutningar

Enligt polisen har man sedan tidigare lagt till “Explosion” som en 112-händelse som går ut till användare i hela landet. Det har även varit på tapeten att skjutningar kan läggas till framöver.

– Genom den får användare som befinner sig i närheten information om en befarad explosion och att polis är larmad till platsen. Observera att sådan information enbart når ut till användare av appen inom ett begränsat område kring själva händelsen, förklarar polisen själva.

112-appen har cirka 1,2 miljoner aktiva användare. Polisens vision är att den ska nyttjas som en plattform för fler aktörer att nå ut med kris- och samhällsinformation.

Appen finns tillgänglig både i App Store och Google Play.

Foto: Clique Images resp Koyos 

Text: Redaktionen

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen