Kronkursen har länge varit föremål för diskussion.

Den svaga kronan gör bland annat att det blir dyrare för svenskar att åka utomlands, vilket också har påverkat våra resvanor.

Allt fler väljer nu bort traditionellt populära resmål – och reser istället österut, rapporterar DI.

Hit åker svenskar nu

Inför höstlovet syns ett ökat intresse för städer i östra Europa, exempelvis Budapest och Krakow.

Samtidigt minskar intresset något för traditionella favoriter som Rom och Paris, enligt tidningen.

Östeuropeiska städer toppar listan över Europas billigaste resmål, enligt Forex storstads- och weekendindex.

De billigaste resmålen i Europa är Sofia i Bulgarien, Gdansk i Polen, Belgrad i Serbien, Bukarest i Rumänien och Tirana i Albanien, enligt Forex kartläggning.

Även Riga, Warszawa, Krakow, Prag och Budapest finns med på topp 10.

Resebyrån Ving bekräftar att resor österut har fått ett stort uppsving, enligt tidningen.

Gammal favorit fortfarande populärast

Men trots det så är det fortfarande en gammal favorit som är mest populär när svenskar bokar resor.

Det är Kanariöarna och Gran Canaria som är det mest populära resmålet inför höstlovet.

Och svenskars reslust verkar bestå trots den svaga kronan.

– Det är en av våra starkaste veckor och generellt ser det alltid jättebra ut, i år är inget undantag. Våra största resmål är Kanarieöarna och Teneriffa, de är alltid mest bokade, säger Claes Pellvik, presschef på Ving, till tidningen.

Skillnader mellan generationer

Det råder dock stora skillnader mellan exempelvis olika generationer när det gäller resvanor.

En undersökning från Ticket har tidigare visat att Generation Z, alltså personer födda mellan 1995 och 2012, tycker om äventyrsresor.

Den föregående generationen, som kallas för Millennials, prioriterar istället tid med familjen, enligt undersökningen.

Båda generationerna skulle resa mer om ekonomin tillät det, men Generation Z är något mer prismedvetna än Millennials, enligt undersökningen.

Bland kvinnor i Generation Z anser majoriteten, 55 procent, att priset är den viktigaste faktorn vid val av resa, enligt undersökningen som gjorts av Sifo på uppdrag av Ticket.

Foto: E. Mizrach resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen