Det är inte ovanligt att spendera lite mer tid än man hade planerat på att titta på filmklipp på appar som Instagram och Facebook.

På de sociala medierna finns många olika typer av videos som är till för att underhålla användarna.

Samtidigt cirkulerar andra typer av klipp som det nu kommer besvärande uppgifter om.

Det rapporterar TV4.

Många luras

Det handlar om sådana filmklipp där djur räddas från olika typer av situationer.

Det kan exempelvis vara hundar som hittas med objekt fast på huvudet eller katter som ligger i brunnar.

Sanningen om denna typen av filmklipp är att många av djuren plågas och avsiktligt placeras i farliga och utsatta situationer så att personen som sedan “räddar” djuren ska få följare och visningar.

– Det jag tycker är obehagligt är att vi inte vet hur djuren hade det innan de här filmerna gjordes. Och vilka trauman de här djuren bär med sig efter att ha upplevt den här skräcksituationen, säger Sandra Jönsson som är sakkunnig om vilda djur i svenska World Animal Protection, till TV4.

Därför gör man det

Andra exempel kan vara djur som lämnas vid järnvägsövergångar eller som hittas paralyserade.

Personen som räddar djuren är då alltså ofta samma person som har orsakat skadan.

– Det är människor som gör det här för att få fler följare till sina plattformar och för att tjäna pengar på djurens bekostnad. Och just mängden och brutaliteten i klippen förvånade.

Svårt att avgöra

En ny rapport från Internetstiftelsen visar att många svenskar har svårt att avgöra vad som är riktigt och inte på internet.

– Sociala medier sätter källkritikförmågan på sin spets, affärsområdes- och kommunikationschef, Internetstiftelsen.

– Innehållet på sociala medier är kopplat till det du gillar och kanske redan håller med om, vilket gör det extra svårt att avgöra vad som är sant. Samtidigt är det viktigt att hitta balansen mellan att vara källkritisk men ändå våga lita på källor.

Blir allt svårare

Det blir allt svårare att förstå sig på vad som är äkta och inte på sociala medier.

Därför uppmanas folk ofta att ta till sig information från många olika källor för att få en rättvis bild.

Foto: Eyestetix Studio

Text: Redaktionen

En gång om dagen, och gärna på natten eller på jobbet.

Det är laddrutinen för många mobilanvändare.

Men det kan vara ett stort misstag, flaggar flera experter.

Såväl i Sverige som utomlands avråds nu folk från att ladda sin telefon under lång tid – och man bör även undvika att låta den ladda ur helt.

– Om du låter din telefon vara inkopplad eller låter den dö, minskar batteriets livslängd snabbt. Istället bör du sikta på att hålla din laddningsnivå mellan 20-80 procent.

Det säger Kewin Charrion, chef för den avdelning som lagar begagnade mobiler på företaget Back Market, till Daily Mail.

Brandkåren: Ha den inte i soffan

Åsikten delas av räddningstjänsten i Sverige. Från deras perspektiv handlar dock rekommendationen om att inte ladda telefonen under natten främst om brandsäkerhet.

– Det som kan hända med batterierna är att det sker en termisk rusning i batteriets celler. Batteriet värmer upp sig själv så pass att det kan antända och då bildas den här gasen som är så giftig, har Kristian Gissler från brandkåren i Attunda sagt till TV4 Nyheterna tidigare.

– Undvik att ha den i sängen eller soffan, hellre på ett bord. Och det ska finnas en fungerande brandvarnare i varje hem – det är jätteviktigt.

Kan sno bilder via sladden

Det finns dock fler vanliga misstag folk begår när de laddar sina telefoner.

Och de har ingenting med brandrisker eller att man sliter ut batteriet att göra.

Istället handlar det om att telefonen kan utsättas för skadlig programvara om man inte är försiktig, vilket bland annat FBI, USA:s federala polismyndighet, återkommande varnat om.

Dessutom kan bilder från telefonen föras över till andra enheter.

Den risken finns när du laddar på offentliga laddningsstationer som blir allt vanligare, till exempel på köpcentrum eller flygplatser.

Även sms, e-post och kontaktuppgifter är då i farozonen.

– Ta med din egen laddare och USB-sladd och använd ett eluttag istället, framhåller FBI på X.

Foto: A. Haslinger

Text: Redaktionen

Just nu får många svenskar olika typer av besvärande meddelanden.

Bland annat sprids på nytt meddelanden och e-mailutskick som påstår sig komma från Bank-ID.

Det varnar nu legitimationsstjänsten för.

Dykt upp på nytt

På nytt har en varning dykt upp på Bank-ID-hemsidan som uppmanar användare att vara redo på att SMS inkommer.

– Just nu förekommer det falska SMS-utskick, telefonsamtal och e-postmeddelanden som utger sig för att komma från BankID. Vi kontaktar aldrig användare på det sättet. Radera meddelandet eller avsluta samtalet utan att följa några uppmaningar i det, lyder meddelandet.

“Är viktigt”

Bank-ID understryker att det är viktigt att man som användare aldrig använder tjänsten på uppmaning från någon annan.

– Använd aldrig ditt BankID när någon som kontaktar dig ber dig göra det. 

– De myndigheter, banker, polis eller företag som erbjuder BankID kontaktar dig aldrig via telefon, mail eller liknande för att uppmana dig att logga in på eller ladda ner nytt BankID.

Tre steg

Den som utsätts för bedrägeri har tre tydliga steg att följa.

Det första steget man bör se till att följa är att direkt spärra sitt Bank-ID.

Därefter gör man rätt i att ta kontakt med banken och förklara vad som har hänt.

Det sista steget handlar om att göra en polisanmälan om saken.

Anmäl saken

Det finns ett visst nummer som är till för att folk som blir utsatta för bedrägeri eller bedrägeriförsök ska kunna använda.

Det gör man rätt i att bruka.

– Om du har fått ett bluff-sms som gör dig misstänksam och som du vill rapportera behöver du bara vidarebefordra meddelandet till nummer 7726. På så sätt får operatörerna information om sms:et och dess innehåll, och kan förhindra att det skickas till fler personer.

Bedrägeriförsök är alltjämt ett växande problem i Sverige och folk luras hela tiden på sina pengar.

Polisen arbetar kontinuerligt med att försöka komma åt problemet, just nu med en insats som innefattar övriga nordiska länder där förekomsten av bedrägerier också är hög.

Foto: BankID

Text: Redaktionen