Det fastslår Folkhälsomyndigheten i en ny risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.

I analysen pekar Folkhälsomyndigheten ut en klimatförändring som det största hotet mot svenska folkets hälsa.

– I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet, fastslår myndigheten.

Kommer bli vanligare

Enligt Folkhälsomyndigheten kommer värmeböljor bli allt vanligare i Sverige, vilket kan orsaka flera olika hälsoproblem. 

– Det rör sig om allt från milda besvär till för tidig död. Andra hälsoeffekter av klimatförändringen är till exempel att pollenallergierna ökar, och att den fästingburna sjukdomen TBE förekommer i ett allt större område, framhåller myndigheten.

Grupper som riskerar att drabbas värst av framtida värmeböljor är följande, enligt Folkhälsomyndigheten:

- Kroniskt sjuka

- Äldre personer

- Personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning

- Små barn

- Gravida

”Sker här och nu”

Karin Ljung Björklund, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, kommenterar slutsatsen i analysen.

Hon uppmanar samhället att agera.

– Klimatförändringen är inte något som händer i framtiden, den sker här och nu. För att förebygga negativa hälsoeffekter av klimatförändringen behöver vi arbeta tillsammans med att öka samhällets förmåga att hantera dessa.

14 hälsorisker

I analysen redovisas 14 olika hälsorisker kopplat till klimatförändringarna:

Värmeböljor

Perioder med höga temperaturer kommer att bli vanligare i Sverige, vilket kan orsaka flera olika hälsoproblem. Riskgrupper är bland annat kroniskt sjuka, äldre, personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, små barn och gravida.

Pollenallergier

Klimatförändringen gör att pollensäsongen blir längre och påverkar pollens kapacitet för allergiutveckling. Idag rapporterar 39 procent i befolkningen att de har besvär, överkänslighet eller allergi mot pollen. Andelen har ökat över tid under de senaste decennierna.

Fästingburna infektioner

Kortare och mildare vintrar och tidiga varma vårar, ökar fästingarnas utbredningsområde, vilket leder till fler fall av borrelia och TBE.

Luftföroreningar

Klimatförändringen påverkar förekomsten och spridningen av luftföroreningar. De kan både orsaka akuta effekter och kroniska sjukdomar, och har en negativ inverkan på nästan alla organ i kroppen.

Skogsbränder

Risken för fler och mer omfattande skogsbränder ökar. De kan medföra hälsokonsekvenser som olyckor, akuta andningsbesvär och astma, men även fler fall av luftvägs- och hjärt-kärlsjukdomar.

Översvämningar

Översvämningar väntas bli vanligare på grund av en högre havsnivå, mer nederbörd och fler skyfall. Detta kan leda till förorening av dricksvatten och spridning av smittämnen.

Vattenburen smitta

Högre temperatur i badsjöar och hav påverkar förekomsten av vattenburna infektionssjukdomar, bland annat gynnas tillväxten av vibriobakterier.

Ras och skred

Förändringar i nederbörd och grundvattennivåer samt erosion kan göra marken mindre stabil med risk för personolyckor, påverkan på infrastruktur och ökad risk för spridning av kemiska ämnen eller smittämnen.

Livsmedelsburen smitta

Risken för livsmedelsburen smitta kan öka på grund av högre temperatur samt förorenat bevattningsvatten vid skyfall, översvämningar och torka.

Torka

Kan leda till sämre vattenkvalitet med fler mag-och tarminfektioner, genom en ökad koncentration av föroreningar i vattenmagasin och sämre tillgång på vatten.

Dricksvattenpåverkan

Förändrade nederbördsmönster, ökad frekvens av extrema väderhändelser och stigande havsnivåer kan påverka dricksvattenkvaliteten, till exempel genom saltvatteninträngning, avloppsbräddning och frisättning av föroreningar från marken.

Varmare vintrar

Varmare och kortare vintrar kan påverka ekosystem och fjällmiljöer, med risk för negativ påverkan på psykisk hälsa särskilt i Sveriges norra delar.

Gnagarburna infektioner

Gynnsamma förutsättningar för större gnagarpopulationer med risk för ökad sjukdomsöverföring mellan gnagare och människor.

Myggburna infektioner

Förändringar i temperatur, nederbörd och mänskliga aktiviteter kan påverka förekomsten av myggor och även bidra till etableringen av nya potentiellt smittspridande myggarter.

Källa: Folkhälsomyndigheten

 

Foto: T.  Sergej

Text: Redaktionen

Föreningen pekade ut två orsaker till den dystra prognosen:

- Några av de största apelsinodlande länderna som Brasilien, USA och Spanien har drabbats av extremväder

- Växtsjukdomen citrus greening har ökat dramatiskt

Tillsammans har fenomenen lett till stor brist på apelsinråvara i världen.

– Vi befinner oss i en unik marknadssituation där våra medlemsföretag inte vet om de i år kommer att få den råvara de beställt. Bedömningen att det råder en 25-procentig brist på apelsinjuicekoncentrat i Europa och tyvärr kommer det att ha en stor påverkan på tillgången på apelsinjuice i butikerna, sade Magnus Berntsson, ordförande Svenska Juiceföreningen och vdEckes Granini Sverige, i mitten av januari.

Blir ännu sämre 

Nu har situationen förvärrats ytterligare.

Det har varit ett extremt tufft år för apelsinodlare runt om i världen.

Magnus Berntsson befarar att det kan dröja länge innan apelsinodlingar återhämtat sig.

– Vi räknar med att det blir ännu tuffare framåt. Det mest oroväckande är att det inte finns råvara att få tag på, säger han till sajten Dagligavarunytt.  

Extrema prisökningar

Berntsson bedömer att priserna för apelsinjuice kommer öka kraftigt framöver. Han hänvisar till att världsmarknadspriset för apelsinkoncentrat ligger på över 7 000 dollar per ton. Under ett normalår brukar priset landa på mellan 1 500 och 2 000 dollar per ton.

– Kunder har antagligen redan märkt av apelsinbristen i handeln, både i termer av tomma hyllor och kraftigt ökade priser, säger Magnus Berntsson till Dagligavarunytt.

Fakta apelsinjuice

- Apelsinjuice står för ca 45 procent av den totala försäljningen av juice i Sverige. Juice är ett skyddat namn inom EU som enbart får användas när juicen till hundra procent är baserad på frukt och grönsaker.

- Apelsinjuice kan framställas via apelsinjuicekoncentrat eller från direkt pressade apelsiner.

- Apelsinjuice används också för att framställa andra drycker som nektar och fruktdryck där juicen blandas med exempelvis vatten och socker.

- Inom den totala kategorin för juicer och fruktdrycker står ren apelsin för ca 30 procent. Största apelsinjuiceproducerande länderna i världen är Brasilien, Mexico och USA.

Källa: Svenska juiceföreningen

Foto: G. Rosenke

Text: Redaktionen