Alla husägare i Sverige kallas in till krismöte

2024 10 01

Villaägarnas Riksförbund kallar in hela Sverige till ett krismöte.

Utöver föreningens 230 000 medlemshushåll uppmanas även samtliga förtroendevalda och icke-medlemmar att sluta upp.

Förbundet kallar mötet en “kraftsamling mot orimliga energipriser”.

– Det har blivit dags att slå näven i bordet, konstaterar Villaägarna i ett officiellt pressutskick.

Måttet rågat: "Oacceptabelt"

Enligt Villaägarna “är någonting fel i Sveriges energimarknad”. Man menar att det tas snedvridna beslut i regeringen och att EU-direktiv gör husägare till “ständiga förlorare”.

Nu är måttet rågat för förbundet.

– Det är oacceptabelt att småhusägare får bära den stora kostnaden för Sveriges illa planerade elsystem, men där är vi nu, framhåller Villaägarna.

Enligt en bedömning från organisationen kan Sveriges husägare ha dubbelt så dyra energikostnader 2030, med hänvisning till ökad efterfrågan på el och stora industrisatsningar i kombination med en ny prissättningsmodell från EU.

Ny metod om en månad

Kallelsen till det nationella krismötet kommer i samma veva som det att Svenska Kraftnäts nya metod för ökad elöverföring börjar gälla om några veckor.

En metod som bland annat ska göra elnätet mer effektivt, men som kritiseras av analytiker som förutspår ett dyrare snittpris på el i hela landet.

– Till att börja med så kommer elen mest troligt att bli dyrare i större delen av Sverige. Priset sätts utifrån utbud och efterfrågan på el på elmarknaden, på samma som till exempel matpriser eller priset på bostäder. Våra tester visar att elområde 1‑3 sannolikt får högre elpriser, medan elområde 4 får lägre, skriver Svenska Kraftnät på sin hemsida.

LÄS MER: Nya regler om en månad – alla hushåll lär få betala mer

Digitalt nationellt möte

Villaägarnas Riksförbunds kraftsamlingsmöte sker digitalt den 2 oktober via Teams.

Medlemmar har redan bjudits in – som uppmanas att även bjuda in vänner och bekanta.

Enligt förbundet är intresset stort.

– Det är inget snack om att folket har fått nog av Sveriges skeva energimarknad där hushållen står som ständiga förlorare. Småhusägare drabbas hårt och letar nu efter sätt att påverka och ta makt över sin energiräkning. Där har vi på Villaägarna ett ansvar att samla och leda, säger Cecilia Reuter, förbundsordförande, i en kommentar och tillägger:

– Hushållen förtjänar rimliga och förutsägbara energikostnader.

Villaägarna understryker att kraftsamlingen är ett startskott på en längre riktning där man tänker ställa krav på makthavare och förändra energimarknaden “så att småhusägare inte längre ska behöva betala den stora kostnaden för sprickan i systemet”.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen