Redan idag har den nya tekniken lett till att det skickas mängder av falsklarm till SOS Alarm.

Det handlar om bland annat mobiler, bilar och klockor som larmar SOS på egen hand när de misstänker en olycka.

Tekniken kan rädda liv, men den leder också till stora mängder falsklarm som tynger SOS verksamhet.

Och snart kan det bli ännu värre, rapporterar SVT.

”Många miljoner larm”

I takt med att gamla mobiler byts ut mot nya så finns risk för allt fler falsklarm eftersom nyare mobiler har den nya larmtekniken.

– Tillverkarna själva har sagt att man kan räkna med strax under ett felaktigt larm per mobil. Då är vi uppe i många miljoner larm. Jag hoppas verkligen att de har fel, Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på SOS Alarm, till kanalen.

I slutet av 2022 skedde exempelvis en mycket kraftig ökning av antalet falsklarm på bara några månader, sedan Android släppt en ny uppdatering.

Från skidbackar och berg- och dalbanor

Tre av fyra automatiska larm från mobiler, bilar och klockor är falsklarm, vilket ställer till stora problem för SOS.

Det leder också till att resurser skickas ut i onödan. Ett exempel kan vara om någon har glömt en mobil på biltaket och sedan kört i väg så att mobilen faller ner.

– Vi har även fått automatlarm från folk som åkte berg- och dalbana eller ramlade i skidbacken, säger Björn Skoglund till kanalen.

SOS Alarm hoppas på att framöver få bli mer delaktiga i utvecklingsprocessen av automatiska larm för att kunna förebygga problemet.

Riskerar kosta liv

SOS Alarm har tidigare tagit upp problemet på sin hemsida.

Den nya tekniken leder både till att man kan rädda fler liv – och att liv kan gå förlorade när SOS verksamhet störs för mycket.

 

– Det positiva är att tekniken kommer kunna hjälpa till att fånga upp dem som av en eller annan anledning inte kan prata. Vi kommer att kunna rädda fler liv, sade Björn Skoglund då.

– Men den allvarliga baksidan är att det också riskerar att kosta fler liv, eftersom vi har en så hög felprocent på den här typen av larm, tillade han.

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Myndigheten vill att fler svenskar ska se till att man har koll på att förnya ID-kortet i god tid, och kontrollera att det nuvarande fortfarande är giltigt när man ansöker om ett nytt.

Risken är att det blir långa väntetider om folk inte har koll på sina ID-kort.

Det framhåller Skatteverket via sin webbsida.

“Kom ihåg”

Skatteverket förklarar vad de vill att svenskarna ska göra.

– Kontrollera att ditt nuvarande id-kort fortfarande är giltigt för att slippa onödig väntan när du väl ansöker om det nya id-kortet. Kom ihåg att ansöka och boka tid med god framförhållning, framhåller myndigheten.

Detta ska du tänka på

Skatteverket litar de viktigaste sakerna att tänka på när det är dags att ansöka om nytt ID-kort.

- Kontrollera giltighetstid på ditt befintliga id-kort.

- Betala in en ansökningsavgift till Skatteverket. Kom ihåg att ange ditt personnummer i samband med betalningen.

- Boka tid på Skatteverkets webbplats om ditt id-kort håller på att löpa ut.

- Ha en giltig id-handling när du ska förnya ditt id-kort.

Då måste du byta

ID-kortet gäller i fem år, men även om man ändrar någonting relevant så finns all anledning att skaffa ett nytt kort.

– Id-kortet gäller i fem år. Tänk på att ansöka om ett nytt id-kort i god tid innan kortet slutar gälla. Du behöver också ansöka om ett nytt id-kort om du byter namn eller personnummer. Skatteverket skickar ingen påminnelse.

– Du kan använda id-kortet för att visa din ålder och vem du är. Id-kortet innehåller också en e-legitimation av typen AB Svenska pass. Med den kan du använda Skatteverkets e-tjänster.

Passar på

Myndigheten passar även på att påminna om att det börjar bli dags att ansöka om jämkning för kommande år.

– Sista datum att ansöka om helårsjämkning för 2025 är den 10 november, oavsett om ansökan görs i e-tjänsten eller på papper. Det går att ansöka om jämkning senare också, men då blir det inte för hela året, påminner Skatteverket.

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

Kina har de senaste åren satt käppar i hjulen för Sverige inom ett specifikt område.

Stormakten sätter stopp för exporten till Sverige av en väldigt viktig råvara, visar en ny EU-rapport, enligt SR.

Det handlar om råvaran grafit.

Sverige enda drabbade landet

Kina dominerar marknaden för grafit, en råvara som behövs när man tillverkar elbilsbatterier.

Sverige uppges vara det enda landet i EU som drabbas av ett sådant handelshinder från kinesiskt håll, enligt radiokanalen.

– Sedan 2020 har Kinas handelsministerium slutat godkänna exportlicenser för export av konstgjorda grafitprodukter till Sverige, utan i våran mening uttryckligt beslut eller någon ytterligare förklaring, säger Olof Gill, EU-kommissionens talesperson i handelsfrågor, till SR.

Använder marknadsmakten

Problemet har pågått i flera år.

Från svenskt håll tror man att Kina använder sig av sin dominanta ställning för att kontrollera marknaden.

– Då kan man ju använda den här marknadsmakten för att konkurrera ut konkurrenter som inte är kinesiska, säger Tobias Persson, analytiker på Tillväxtanalys, till radiokanalen.

Grafit är alltså en viktig råvara när det gäller batteritillverkning, och bland de företag som är beroende av råvaran finns bland annat krisande Northvolt.

Företaget uppger dock att de har säkrat sin tillgång till råvaran, enligt radiokanalen.

Har kommersiella motiv

Frågan om Kinas särbehandling av Sverige när det gäller grafit har tidigare uppmärksammats internationellt.

Den ansedda tidningen The Economist lyfte frågan i en artikel redan 2023, under rubriken ”Why is China blocking graphite exports to Sweden?”

Enligt tidningen har Kina i det här fallet snarare ekonomiska och kommersiella motiv, snarare än politiska.

Redan i början av 2020 upptäckte svenska batteritillverkare att deras kinesiska leverantörer inte längre kunde sälja dem grafit, enligt tidningen.

Från svensk sida trodde man från början att det var ett övergående problem, men i stället har problemet blivit permanent – allt medan Kina ökat sina investeringar i europeiska batteriindustri, rapporterade The Economist.

Foto: Alejandro Luengo resp Linus Mimietz

Text: Redaktionen