Det är i region Gävleborg som man nu väntas öppna upp för möjligheten att få rehabilitering i varmare länder, rapporterar SR.

Det gäller patienter som är drabbade av psoriasis eller neurologiska och reumatiska sjukdomar, där så kallad klimatvård kan vara till stor hjälp.

Förebygger sjukskrivningar

Från regionens sida menar man att den här typen av behandling är ett bra sätt att förebygga längre sjukskrivningar.

– Om man kan åka i väg en vecka i varmt klimat så kan det vara så att när man kommer så klarar man av att kanske gå till arbetet under hela nästa år, och på det sättet så slipper man ju ha människor som är sjukskrivna, säger regionstyrelsens ordförande Patrik Stenvard (M) till radiokanalen.

Regionen räknar med att beslut ska fattas i november, och man blir då en av endast tre regioner i Sverige som erbjuder den här behandlingsformen.

Går emot trenden

Trenden i Sverige har annars varit att allt fler patienter nekats klimatvård på senare år.

Från Reumatikerförbundet välkomnar man beskedet att Gävleborg vill gå emot den trenden.

Klimatvård kan vara till stor nytta för många patienter, menar Reumatikerförbundet.

– Det gör en enorm skillnad med teambaserad rehabilitering, som då leds av olika professioner, och i ett varmt klimat så är det här fantastiskt med den här möjligheten om den kommer tillbaka, säger Pia Lennberg, ordförande i Reumatikerförbundet i Gävleborg, till radiokanalen.

Bättre än medicin

I en debattartikel i tidningen Läkemedelsvärlden från förra året lyfter Reumatikerförbundet fram att klimatvård är bättre än läkemedel för vissa personer med reumatisk sjukdom.

Trots det är det allt fler regioner som stänger dörren och säger nej till klimatvård, enligt debattartikeln.

Även Neuroförbundet har lyft frågan i en artikel på sin hemsida.

– För bara några år sedan satsade flera regioner på klimatvård, som det också kallas, för patienter med neurologiska diagnoser, men de senaste åren har den skaran minskat, enligt Neuroförbundet.

Foto: Big Tiny Belly

Text: Redaktionen

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen