Framöver kommer det ställas skärpta krav på bidragstagare – bland annat föreslår Tidöpartierna att stora familjer ska få begränsat försörjningsstöd.

Samtidigt föreslår regeringen och SD att en utredare ska lämna förslag på hur bidragstak kan införas.

– Vi vill att fler ska arbeta och vara självförsörjande. Att fler arbetar är viktigt för att hålla ihop Sverige. Det är grunden för att klara integrationen och våra högt ställda välfärdsambitioner, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Ministern fortsätter:

– Regeringen avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform som består av flera delar. Det handlar om att öka aktivitetskraven, införa ett bidragstak och införa en kvalificering till välfärden.

Jobbpremie

Regeringen och SD vill även införa en jobbpremie.

Det är ett förslag som Moderaterna drivit sedan 2021. Då föreslog partiet att långtidsarbetslösa som tar ett jobb ska få ett påslag på lönen med tio procent, max 2 500 kronor per månad i högst 18 månader.

Bidragstaket

Exakt hur bidragstaket kommer att utformas är inte fastställt.

Taket kan mätas i kronor, men det kan även handla om en begränsning av hur många bidrag som man kan ta del av samtidigt.  Enligt regeringen kan bidrag som barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd, föräldrapenningen på lägstanivå och flerbarnstillägg ingå i det nya förslaget.

Målsättningen är dock tydlig: fler ska komma ut på arbetsmarknaden.

– Det är en grundläggande princip att det alltid ska vara mer lönsamt att jobba än att gå på bidrag. Men i dag är det inte alltid så. Därför tar vi initiativ till ett bidragstak i syfte att öka drivkrafterna till jobb – en viktig strukturreform för fler i arbete, sade statsminister Ulf Kristersson (M) när förslaget lanserades.

Här är alla förslag

Här är samtliga förslag som regeringen och SD lagt fram för att reformera bidragspolitiken:

- Bidragstak ska införas

- Möjligheten att lämna försörjningsstöd ska begränsas för kostnader utöver riksnormen, så långt det är möjligt och lämplig

- Försörjningsstödets storlek ska begränsas för större hushåll

- Det ska införas en jobbpremie som ökar det ekonomiska utbytet för den som går från försörjningsstöd till arbete

- Den som olovligen vistas i landet ska inte beviljas ekonomiskt bistånd

- Ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet

Förslagen ska redovisas senast den 14 februari 2025. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Alla pizzakartonger måste förändras för att möta nya krav.

Det beslutet har nu formellt fattats av EU-kommissionen.

Förbudet gäller en grupp så kallade PFAS-ämnen, ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier, som bland annat finns i vanliga pizzakartonger.

Ett av ämnena som stoppas kallas för PFHxA, som även hittas i exempelvis kläder och smink.

– Begränsningen kommer att förbjuda försäljning och användning av PFHxA i konsumenttextilier såsom regnjackor, livsmedelsförpackningar såsom pizzakartonger, konsumentblandningar såsom vattentätande sprayer, kosmetika såsom hudvårdsprodukter samt i vissa skumsläckare som för utbildning och testning, utan att kompromissa med säkerheten, bekräftar EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Giftigt för miljö och hälsa

Skälet till att ämnena förbjuds är på grund av risker för miljö och hälsa. Rester från PFHxA tar nämligen extremt lång tid att brytas ned.

Kemikalieinspektionen i Sverige, som är ett av länderna som drivit på förändringen, välkomnar beslutet.

– Det är ett positivt steg framåt även om vi hade velat gå ännu längre, men det är bra att det händer något, säger Bert-Ove Lund, docent, från myndigheten i en kommentar till Sveriges Radio.

"Vår tids mest problematiska"

Förbudet är följden av flera år av påtryckningar, både från politiken och föreningslivet.

– I dag innehåller mängder av livsmedelsförpackningar PFAS, vilket är ett hot mot människors hälsa. Sverige borde driva på EU, och även införa ett nationellt förbud av PFAS kopplat till livsmedel, framhöll exempelvis Karin Lexén från Naturskyddsföreningen i DN 2019.

Regeringen meddelade förra året att man ställde sig bakom EU:s framtagna förslag om att stoppa användning av kemikalierna.

– PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och dessa giftiga ämnen sprids tyvärr till människor, djur och övrig natur. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att vi nu tar ett steg närmare ett beslut om en EU-harmoniserad begränsning av PFAS, för att skydda människors hälsa och miljön, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i februari 2023.

Tillåts i industrin

Förbudet är dock inte helt omfattande.

Ämnena kommer att vara fortsatt tillåtet inom industrin, till exempel i elbilsbatterier, bränsleceller och halvledare.

Foto: J. Oladujoye

Text: Redaktionen