Natoland har skickat upp stridsflyg – invånare uppmanas söka skydd

2024 09 27

En rysk drönare har passerat Rumäniens luftrum under natten till fredagen.

Det uppger Natomedlemmens försvarsdepartement på morgonen.

Kränkningen ska ha skett i samband med en drönarattack mot ukrainska staden Izmail i södra delen av landet i närheten av floden Donau.

Tre personer dog och 14 skadades i Ukraina, enligt åklagare i Odesa.

– Rumäniens radarsystem har identifierat möjligheten att en av drönarna inblandade i attacken mot Ukraina korsade rumänskt luftrum under en mycket kort period på mindre än tre minuter i (...) gränsområdet, framhåller det rumänska departementet enligt Reuters.

Uppmanas söka skydd

Rumäniens försvar blixtagerade efter uppgifterna om den ryska drönaren.

Två stridsflygplan av typen F-16 samt två spanska F-18-plan som för närvarande patrullerar luftrummet aktiverades under natten, enligt nyhetsbyrån.

– Invånare i den sydöstra rumänska regionen varnas att söka skydd, framhåller Reuters vidare.

Eskalering var nära

Enligt det ukrainska flygvapnet sköts 24 av 32 drönare ned under attacken.

Det är dock inte första gången som Rumänien drabbas av följdeffekter från de ryska angreppen.

Natolandet, som delar en 650 kilometer lång gräns till Ukraina, har vid flera tillfällen det senaste året tvingats konstatera att ryska drönarfragment har landat i dess territorium.

I de flesta fallen har drönarna förstörts av ukrainskt luftförsvar.

För knappt tre veckor sedan var dock en eskalering nära när en rysk drönare tog sig in i Rumäniens luftrum – samtidigt som en annan rysk drönare slog ned i Lettland.

– Det här är en bekräftelse på att vi måste fortsätta arbetet som påbörjats för att stärka Lettlands östra gräns med luftförsvar, sade Lettlands försvarsminister Andris Sprūds till LSM vid tillfället.

Lettland vill kunna öppna eld

Händelserna i Rumänien och Lettland den 8 september fick en annan Natomedlem, Litauen, att kräva att medlemsländerna i öst ska få Natos tillåtelse att skjuta ned ryska farkoster ovanför Östersjöområdet.

– Beslutskedjan på Nato-nivå måste förkortas så att våra stridsflygplan kan lyfta omedelbart och förstöra drönarna, sade Litauens försvarsminister Laurynas Kasčiūnas till radio- och tv-kanalen LRT i början av månaden.

Arkivfoto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Kronan kan vara på väg att stärkas rejält.

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

En kedja har inte höjt – 100 kronor billigare per tank

2026 04 07

Hos en av bensinkedjorna går det att köpa billigare diesel.

Kriget i Mellanöstern har som bekant inneburit kraftigt stigande oljepriser – och dyrare priser vid pump runt om i världen.

Så även i Sverige – där flera av de stora bensinkedjorna under de senaste dagarna har höjt sina priser, precis lagom till påsk.

Men en kedja har inte höjt inför högtidsdagarna – och där går det att spara så mycket som 100 kronor per tank.

Har inte höjt

Så här ser de senaste dieselpriserna ut hos de ledande bensinkedjorna:

Preem: 25,74 kronor per liter

Circle K: 25,74 kronor per liter

OKQ8: 23,89 kronor per liter

Den som tankar 60 liter hos OKQ8 sparar därmed 111 kronor – och den som tankar 50 liter sparar 93 kronor.

Bensinkedjorna uppger numera bara företagspriser – men listpriser för privatpersoner följer enligt Di sannolikt samma mönster.

Den senaste gången OKQ8 höjde priserna var den första april – medan exempelvis Preem och Circle K har höjt efter dess.

Senaste nytt

Samtidigt fortsätter kriget i Mellanöstern att rasa.

Israels försvarsminister Israel Katz har gått ut med ett uttalande om att de har slagit till mot en petrokemisk anläggning i Iran.

Samtidigt meddelar han att IDF har instruerats att fortsätta attackera iransk infrastruktur "med full kraft", rapporterar BBC.

Läs mer: Vita huset rasar mot rykte om Trump

“85 procent”

Så här låter det från försvarsministern på måndagen:

– IDF har nu genomfört ett kraftigt angrepp mot Irans största petrokemiska anläggning i Asaluyeh, säger han.

– Nu har de två anläggningar som tillsammans står för cirka 85 procent av Irans petrokemiska export tagits ur drift och är inte längre funktionsdugliga.

Inga tecken på avtal

Under gårdagen sade USA:s president Donald Trump att ett avtal kan komma att nås med Iran under måndagen.

Det finns dock i nuläget inga tecken på att någon överenskommelse ska vara nära förestående.

Läs mer: Pengarna kan dröja – många har missat viktig detalj i deklarationen

Foto: Circle K

Text: Redkationen