Energifrågan har länge varit föremål för debatt där det finns tydliga förespråkare och motståndare till ny kärnkraft.

Regeringen har under en tid talat om vikten av kärnkraft för att Sverige ska kunna öka elproduktionen och konkurrenskraften.

Nu ger statsminister Ulf Kristersson (M) besked om när ny kärnkraft kommer att börja byggas i Sverige.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

“Då börjar vi”

När DN frågar statsministern om en ny reaktor kommer ha börjat byggas före nästa val svarar han så här:

– Ja, det kommer det att göra.

Kristersson bekräftar därmed att ny kärnkraft kommer att byggas i Sverige under nuvarande mandatperiod.

“Måste göra det”

Kristersson fortsätter med att förklara att han tycker att Sverige behöver det just nu.

– Om vi ska klara elektrifieringen så måste vi klara en fördubblad elproduktion och då är kärnkraften en omistlig del, säger han till DN.

Ministrarna säkra

Statsministern har fått tydligt stöd i frågan av andra ministrar i regeringen.

– Vi levererar nu ett pärlband av beslut för att bana väg för ny kärnkraft. Sverige lägger grunden för att bli en ledande kärnkraftsnation igen och en maktfaktor för grön omställning i väst, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Olika syn på saken

Johan Pehrson (L) är även han tydlig i frågan.

– För att nå hela vägen till noll krävs att vi får fram så mycket ren el som möjligt. Ny kärnkraft kommer spela en nyckelroll, säger han.

Miljöpartiet är ett parti som ser annorlunda på saken.

De pekar ut kostnad och tid som två stora minus, och vill se större fokus på förnybar energi.

– För att klara klimatomställningen krävs mer el i närtid. Ny kärnkraft är extremt mycket dyrare än ny förnybar energi och tar ofta flera decennier att bygga, framhåller partiet via sin webbsida.

– För att klara industrin och transportsektorns klimatomställning krävs mer el innan 2030. I det tidsperspektivet är ny kärnkraft helt irrelevant. 

Miljöpartiet menar vidare att “ett enögt fokus på ny kärnkraft från politiken riskerar att nödvändiga satsningar på utbyggnad av förnybar energi uteblir”.

Foto: Moderaterna resp Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Alla pizzakartonger måste förändras för att möta nya krav.

Det beslutet har nu formellt fattats av EU-kommissionen.

Förbudet gäller en grupp så kallade PFAS-ämnen, ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier, som bland annat finns i vanliga pizzakartonger.

Ett av ämnena som stoppas kallas för PFHxA, som även hittas i exempelvis kläder och smink.

– Begränsningen kommer att förbjuda försäljning och användning av PFHxA i konsumenttextilier såsom regnjackor, livsmedelsförpackningar såsom pizzakartonger, konsumentblandningar såsom vattentätande sprayer, kosmetika såsom hudvårdsprodukter samt i vissa skumsläckare som för utbildning och testning, utan att kompromissa med säkerheten, bekräftar EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Giftigt för miljö och hälsa

Skälet till att ämnena förbjuds är på grund av risker för miljö och hälsa. Rester från PFHxA tar nämligen extremt lång tid att brytas ned.

Kemikalieinspektionen i Sverige, som är ett av länderna som drivit på förändringen, välkomnar beslutet.

– Det är ett positivt steg framåt även om vi hade velat gå ännu längre, men det är bra att det händer något, säger Bert-Ove Lund, docent, från myndigheten i en kommentar till Sveriges Radio.

"Vår tids mest problematiska"

Förbudet är följden av flera år av påtryckningar, både från politiken och föreningslivet.

– I dag innehåller mängder av livsmedelsförpackningar PFAS, vilket är ett hot mot människors hälsa. Sverige borde driva på EU, och även införa ett nationellt förbud av PFAS kopplat till livsmedel, framhöll exempelvis Karin Lexén från Naturskyddsföreningen i DN 2019.

Regeringen meddelade förra året att man ställde sig bakom EU:s framtagna förslag om att stoppa användning av kemikalierna.

– PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och dessa giftiga ämnen sprids tyvärr till människor, djur och övrig natur. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att vi nu tar ett steg närmare ett beslut om en EU-harmoniserad begränsning av PFAS, för att skydda människors hälsa och miljön, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i februari 2023.

Tillåts i industrin

Förbudet är dock inte helt omfattande.

Ämnena kommer att vara fortsatt tillåtet inom industrin, till exempel i elbilsbatterier, bränsleceller och halvledare.

Foto: J. Oladujoye

Text: Redaktionen