Det västerländska stödet till Ukraina är alltjämt av stor vikt.

Sverige har under krigets gång donerat militärt, humanitärt och ekonomiskt stöd för flera miljarder kronor.

Nu ger Saab besked om att de har planer på att upprätta produktion i Ukraina.

Det rapporterar Reuters.

Finns behov

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har lett till en kraftig ökning av efterfrågan på militär utrustning, och flera västerländska tillverkare vill etablera produktion i Ukraina.

– Vi måste hjälpa Ukraina att bygga upp en suverän kapacitet och förmåga, så vi måste ha partnerskap med ukrainsk industri i Ukraina och även med ukrainsk industri som har flyttat ut ur Ukraina, säger Saabs vd Micael Johansson till Reuters.

Pratar med företag

Inget konkret avtal har ännu skrivits på.

Saab för dock löpande diskussioner med flera företag i syfte att kunna upprätta lokal produktion.

– Jag tror att vi är inne i en rörelse där vi går från att länder donerar saker till Ukraina, vilket naturligtvis kommer att fortsätta, till att vi som industri levererar direkt till försvarsdepartementet och försvarsstyrkorna i Ukraina, vilket inte har hänt helt än, men det börjar hända.

Johansson menar att han ser potential för att arbeta med ukrainska företag om drönarkapacitet. Ukraina skulle också kunna vara leverantör av ammunitionsdelar och bidra till utvecklingen av sensorteknik, tillägger han.

Intensiva strider

Just nu pågår särskilt intensiva strider i Vuhledar i Donetsk-regionen i Ukraina.

Det fastslår tankesmedjan Institute for the Study of War i en ny rapport.

– Ryska styrkor har nått utkanten av Vuhledar i samband med vad som verkar vara en intensifierad offensiv i närheten av bosättningen, men erövringen av Vuhledar kommer sannolikt inte att ge de ryska styrkorna någon särskild operativ fördel för ytterligare offensiva operationer i västra Donetsk Oblast.

Taktiskt beslut

ISW meddelar vidare att det inte är någon omöjlighet att Ryssland tar Vuhledar.

– Ryska styrkor kan lyckas inta hela Vuhledar, men hur snabbt eller enkelt de kan göra det kommer sannolikt att vara delvis beroende av ukrainskt beslutsfattande, framhåller ISW.

Foto: Saab AB

Text: Redaktionen

FN har i massiv skala motsatt sig det ryska ockupationskriget mot Ukraina.

I oktober 2022 fördömde 143 av medlemsländerna annekteringen av fyra ukrainska regioner. Enbart fem, inklusive Ryssland, gav grönt ljus.

Nu vänder sig den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till just FN och pekar finger mot organisationen för att man inte stoppar Ukraina, rapporterar Reuters.

Han syftar på påstått övervåld från ukrainska styrkor i samband med motoffensiven mot Kursk-regionen i Ryssland förra månaden.

– Det är där de bombar hem varje dag, bombar sociala institutioner och fredliga medborgare som rör sig i sina bilar mot säkrare platser, säger han till rysk media enligt nyhetsbyrån.         

"Jag hör inga röster"           

Ryssland, som bedrivit omfattande dokumenterade krigsbrott under invasionen, hävdar vidare att ukrainska “terroristgrupper” använder västerländska vapen för att begå "urskillningslösa handlingar”.       

Och nu insinuerar Lavrov att det är dags för FN att markera.       

– Jag har inte hört några röster från FN-representanter som ansvarar för mänskliga rättigheter, naturligtvis inklusive, generalsekreteraren, säger Lavrov med hänvisning till FN-chefen Antonio Guterres.     

Det är inte första gången Ryssland vädjar till FN.

Landet gjorde likadant när man uteslöts ur rådet för mänskliga rättigheter och därefter gjorde ett desperat försök till comeback.

"Inte sett i Europa sedan 40-talet"

Sedan kriget inleddes med start av annekteringen av Krym 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Enligt författaren och den prisbelönta historikern Anne Applebaum, har världen sannolikt inte förstått vidden av grymheterna.

– Det är krigsbrott som vi inte har sett i Europa sedan 1940-talet, sade hon till SVT förra året.

Sedan mars 2023 har Tribunalen i Haag, ICC, en arresteringsorder utfärdad mot Vladimir Putin med anledning av den olagliga tvångsförflyttningen och deportationen av barn från Ukraina som Ryssland misstänks för.

– Alla ukrainska barn som har kidnappats från sina hem eller från institutioner och förts till Ryssland har förlorat kontakten med sina föräldrar, säger Anne Applebaum.

Ryska krigsbrott

Av de krigsbrott som Ryssland misstänks för i Ukraina nämner människorättsorganisationen Amnesty bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen