LIVSMEDELSVERKET: Köttätandet måste minska – så mycket ska du äta

2024 09 25

Kostråden till svenska folket kommer förändras från och med 2025.

Livsmedelsverket föreslår tre konkreta ändringar.

För det första vill myndigheten att den rekommenderade konsumtionen av frukt och grönt höjs något.

För det andra anser Livsmedelsverket att en rekommendation om ett dagligt intag av baljväxter ska införas. 

Avslutningsvis vill myndigheten minska köttkonsumtionen med 30 procent.

– Rekommendationen om rött kött sänks, från högst 500 gram per vecka till 350 gram – av hälsoskäl och i linje med aktuell forskning. Endast en liten del bör vara charkprodukter, står det i förslaget. 

Grunden för råden är de nordiska näringsrekommendationerna, som Nordiska ministerrådet presenterade i juni 2023.

– Som individ har man mycket att vinna på att äta mer hälsosamt. Man behöver inte göra allt, även en liten förändring är bra för hälsan. På befolkningsnivå ser vi att tusentals människor dör i förtid vilket hade kunnat undvikas med bättre matvanor, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket och projektledare för kostrådsarbetet.

Ökar risken

Den största förändringen jämfört med de tidigare kostråden är rekommendationen om minskad köttkonsumtion.

Livsmedelsverket motiverar justeringen med att det finns starka belägg för att rött kött ökar risken för tjock-och ändtarmscancer. En form av cancer som drabbar cirka 6 000 personer i Sverige varje år, rapporterar SVT Nyheter.

– Risken för tjock- och ändtarmscancer är allra störst om man äter mycket charkprodukter, som korv och bacon. De innehåller oftast dessutom mycket salt och mättat fett, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, säger Åsa Brugård Konde till tv-kanalen.

Att äta mindre kött anses också vara bra för planeten. Det framgår av den nya rekommendationen.

– Vi utgår från hälsa, men väger sedan in andra faktorer. Det leder till att vi föreslår information om att det kan finnas skäl att välja svenska produkter, både för miljön och för att bidra till Sveriges matproduktion. En stark svensk matproduktion är ett viktigt ben i den svenska beredskapen, säger Åsa Brugård Konde.

Här är alla nya kostråd som hittills presenteras:

- Ät mer fullkorn. Välj andra spannmålsprodukter framför ris.

- Ät minst 500 gram grönsaker, frukt och bär om dagen – gärna mer. Välj en stor andel grova grönsaker som rotfrukter, kål och lök, variera sorterna. (ändrat råd eftersom baljväxter inte längre ingår i mängden)

- Ät baljväxter ofta – gärna varje dag. (nytt råd)

- Ät 20–30 gram nötter om dagen. Fröer kan också gärna ingå i kosten.

- Välj rapsolja eller andra Nyckelhålsmärkta matfetter i matlagning och på smörgås.

- Magra, osötade mejeriprodukter, gärna fermenterade som fil och yoghurt, varje dag, eller berikade vegetabiliska alternativ (förtydligat råd)

- Ät högst 350 gram rött kött i veckan, varav endast en liten andel bör vara charkprodukter.  (ändrat råd)

- Ät fisk 2–3 gånger i veckan.

- Begränsa konsumtionen av godis, choklad, glass, bakverk och framför allt sockersötade drycker.

- Ät högst 6 gram salt om dagen. Välj joderat salt.

- Begränsa intaget av alkoholhaltiga drycker.

- Välj vatten framför andra drycker. 

Källa: Livsmedelsverket

Foto: K. Mackie

Text: Redaktionen

JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen