Rekordmånga trotsar skarpt förbud i Sverige – flera påkomna i helgen

2024 09 25

Fler än någonsin trotsar ett av de mest skarpa förbuden som råder i landet.

Det senaste exemplet ägde rum så sent som i helgen.

Fem personer omhändertogs då efter att ha gjort intrång på skjutfältet i Falun i samband med en militärövning, rapporterar SVT Dalarna.

Aldrig förr har så många överträdelser skett vid ett och samma tillfälle på Dalregementets anläggning sedan man återetablerades för tre år sedan.

– I värsta fall så dör du. Du blir träffad av direktriktad eld eller av granater som kommer från himlen, säger bataljonschefen Mattias Otterström till tv-kanalen.

Samma sak i Skåne

Bataljonschefen understryker att allmänheten hamnar i livsfara vid överträdelser likt sådana som i helgen.

Och det är inget nytt fenomen eller ens unikt för Dalregementet.

Tidigare i år slogs det larm från Ravlunda skjutfält i Skåne, nära turistmagneten Österlen, att turister riskerar livet genom att envist trotsa varningsskyltarna runtom området.

– Det är förenat med livsfara. Vi använder ett skjutfält för att skjuta med skarp ammunition och då är det riktiga kulor som flyger förbi, sade P7:s kommunikationschef Marcus Nilsson till P4 Kristianstad vid tillfället.

Allmänheten uppmanas

I fallet med Falun trots ökningen bero på att många invånare tror att skjutfältet är ett rekreationsområde. Så var också fallet när Dalregementet avvecklades vid millennieskiftet, en uppfattning som kanske lever kvar trots att regementet etablerades på nytt 2021.

– Man är ute i skog och mark, vi ser inget annat syfte. Det är ett bra område att röra sig i, säger Mattias Otterström.

I samband med att det nu genomförs fler skjutningar uppmanas dock allmänheten om att man måste bli mer medveten om vad som faktiskt pågår i området.

Böter och åtal

År 2021 fick tre personer böter och en person åtalades just för att ha tagit sig in på Ravlunda under en skjutövning.

För det mesta handlar det om ouppmärksamma turister, men Försvarsmakten har svårt att initialt avgöra om det är en svampplockare, fotograf eller en fiende som vill skada Sverige.

– Ofta tänker de att det inte är så farligt eller att det inte är någon som märker något, men något så oskyldigt som att plocka svamp strax innanför gränsen till exempelvis ett skjutfält kan medföra att en skjutövning måste avbrytas vilket kan orsaka höga kostnader för Försvarsmakten, sade kammaråklagare Arvid Wachtmeister vid tillfället.

Foto: Joel Thungren, Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen