Det framhåller den danska myndigheten Kärnkraftsberedskapen i ett inlägg på X.

Enligt myndigheten rör det sig om ”mycket låga halter” av det radioaktiva ämnet cesium-137.

Värdena som uppmätts utgör ingen direkt fara för människor och djur.

– De uppmätta halterna är så låga att de inte utgör någon hälsorisk för människor eller miljö, skriver myndigheten.

Kan inte förklara

Det råder oklara omständigheter kring händelsen.

Kärnkraftsberedskapen vet inte vad som orsakat strålningsnivåerna.

Finns i svenskt kött

Det radioaktiva ämnet cesium kan vara farligt för människan vid höga halter.

Efter Tjernobylolyckan i Ukraina 1986 skedde stora nedfall av cesium i områden av södra och mellersta Norrland, från norra Uppland och Västmanland till och med Västerbotten. De högsta cesiumhalterna uppmättes runt Gävle och i Sundsvalls- och Härnösandstrakten, enligt Livsmedelsverket.

– Än idag hittar man cesium i vildsvinskött, renkött, annat vilt, insjöfisk och svamp. I Sverige är risken för hälsan på grund av cesium i maten liten. Det gäller både maten i butiken och det egna viltköttet, fisken och svampen, uppger myndigheten på sin hemsida.

Mätningar pågår

I Gävle med omnejd mäter Strålsäkerhetsmyndigheten fortfarande cesiumhalten i viltkött.

Den senaste årens mätningar visar att andelen cesium i köttet har halverats på cirka 15 år.

– Detta är en betydligt snabbare minskning än vad som förklaras av det fysikaliska sönderfallet (30 års halveringstid) vilket tyder på att cesium-137 också blivit mindre tillgängligt i skogsekosystemet, till exempel genom fastläggning i mark eller trädens ved, skriver Strålsäkerhetsmyndigheten i sin senaste lägesuppdatering.

Livsmedel som kan innehålla cesium

Här är livsmedel i Sverige som kan innehålla det radioaktiva ämnet:

- Vildsvinskött från jakt i vissa områden i Västmanlands, Uppsala och Gävleborgs län.

- Annat viltkött, viss svamp, bär och insjöfisk kan också innehålla cesium men i lägre halter än vildsvinskött. Matsvamparna sandsopp och rimsskivling tar upp mer cesium än andra svampar.

Källa: Livsmedelsverket

Foto: K. Karger

Text: Redaktionen

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Bedragarna använder sig av allt från klassiska telefonbedrägerier till falska textmeddelande som fått stor spridning.

Nu varnar polisen för en ny form av bedrägeri: plastfickor som lämnas på gatan.

I plastfickorna hittar personer över 100 000 kronor i kryptovalutan bitcoin, ett kvitto och en QR-kod, rapporterar GP.

På kvittot står det att en större mängd pengar, cirka 120 000 kronor, finns på ett bitcoinkonto. QR-koden påstås gå till bitcoinkontot.

Personer som skannar QR-koden ombeds att lämna ut sina kort- eller kontouppgifter och för att plocka ut bitcoinsen uppmanas man att betala in tre procent av summan på kontot.

Alexander McQueen är biträdande chef vid bedrägerisektionen i polisregion Väst.

Enligt polischefen rör det sig sannolikt om ett bedrägeri för att komma åt personers kort- och bankuppgifter.  

– Bedrägerier där det handlar om bitcoin eller annan kryptovaluta, antingen för att tvätta pengar eller för att vilseleda människor, är vanligt och det är något vi jobbar mycket med, säger han till GP.

”Perfekt lagd”

Metoden går ut på att plastfickan ska verka vara ”borttappad” så att förbipasserande lockas av att plocka upp den och skanna QR-koden.

En 18-årig tjej berättar att hon hittade en plastficka på ett elskåp.

– Det kändes lite lurt. Här var 100 000 på en lapp på gatan, perfekt lagd som om någon hade glömt den, säger hon till tidningen.

”Finns ingen skatt”

Jan Olsson, vid Polisens nationella it-brottscentrum, har uttalat sig om bedrägerimetoden i TV4:s Nyhetsmorgon.

– Man lägger ut ett lockbete som ser attraktivt ut. Man ska plocka upp den här påsen och tro att man har funnit en skatt.

– Sen kommer man vidare till en hemsida där man laddar ner något, för att berika sig på den här skatten man har hittat. Men det finns ingen skatt.

Foto: F. Hejnsbroek

Text: Redaktionen