Muslimsk stat väntas i Europa

2024 09 24

En muslimsk stat är på väg att bildas i Europa.

Det handlar om en mikrostat som kommer att vara en fjärdedel så stor som Vatikanstaten, enligt Euronews.

Den muslimska mikrostaten ska ligga i Albaniens huvudstad Tirana, man alltså ha status som en helt självständig stat.

Staten ska enligt planerna styras av det sufiskt muslimska ordersällskapet Bektashi.

Blir suverän stat

Beskedet kommer från Albaniens premiärminister Edi Rama, rapporterar France 24.

Bektashi-muslimerna är enligt premiärministern kända för att stå för ”religiös harmoni och dialog”.

De utgör den fjärde största religiösa gruppen i Albanien, efter sunnimuslimer, ortodoxa kristna och katoliker.

– Vår inspiration är att stödja omvandlingen av Bektashi World Center i Tirana till en suverän stat, ett nytt centrum för måttfullhet, tolerans och fredlig samexistens, säger Edi Rama, enligt nyhetskanalen.

10 procent av befolkningen

Det muslimska ordersällskapet grundades i Ottomanska imperiet på 1200-talet. Det beskrivs som en tolerant, mystisk inriktning av islam som har en öppen inställning gentemot andra religioner och filosofier, enligt France 24.

Många Bektashi-muslimer uppges ha kommit till Albanien efter att ordern förbjudits i Turkiet under tidigt 1900-tal.

Grupperingen utgör cirka 10 procent av Albaniens muslimska befolkningen.

Nu ska de alltså få ett politiskt hem i form av en egen stat.

– Bektashiorderns självständighet är ett viktigt steg mot att stärka värderingar av inkludering, religiös harmoni och dialog i en allt mer delad värld, säger ordern i ett uttalande.

Få medborgare

Det är dock bara medlemmar av prästerskapet och personer som sköter mikrostatens administration som kommer att kunna bli medborgare i den nya staten, enligt nyhetskanalen.

Staten ska styras av Bektashiorderns ledare och av ett särskilt råd.

Foto: Masjid Pogung Dalangan

Text: Redaktionen

JUST NU: Stor explosion i New York – folk flyr lågorna

2025 11 06

En massiv explosion har inträffat i New York City.

Sju brandmän har förts till sjukhus efter att en bil exploderat i stadsdelen Bronx.

Det handlar om en explosion utöver det vanliga. Den lokala tidningen New York Post beskriver den som ”häpnadsväckande”.

– Böljande eldflammor och rökplymer reser sig högt över över gatan, skriver tidningen med hänvisning till filmklipp som fångat händelsen.

Andra videoklipp visar hur folk flyr i panik från lågorna.

– Bilder från efterdyningarna av bränderna visar utbrända fordon och trottoarer täckta av sot och skräp, rapporterar tidningen.

”Anses vara allvarliga”

Skadeläget är ännu oklart för de sju brandmänn som skadades i explosionen. Samtliga har förts till  sjukhuset Jacobi Hospital i Bronx.

Sheldon Temperman, läkare på Jacobi Hospital, beskriver läget som allvarligt men stabilt. 

– Brännskadorna anses vara allvarliga, men inte livshotande. De är vakna, alerta och kan prata, säger han till New York Post.

– En eldmur tornade upp sig och omringade dem. Jag kommer att vara orolig tills alla är hemma, men vi förväntar oss att de kommer att återhämta sig från sina skador, fortsätter läkaren.

Oklara omständigheter

Det är oklart vad som orsakat den massiva explosionen.

Händelsen utreds av två myndigheter – Bureau of Fire Investigation och Bureau of Fire Prevention.

LÄS MER: UPPGIFTER: Sverige nära jätteaffär

FAKTA: Explosioner

- En explosion är en snabb process som frigör energi och ger upphov till en tryckvåg. Exempel: expansion av en komprimerad gas när dess behållare brister, förbränning av en luft–bränsleblandning i en motor, explosivt vulkanutbrott eller explosion av en stjärna (supernova).

- Förbränning kallas det då reaktionszonen utbreder sig långsammare än ljudhastigheten i mediet, detonation då reaktionszonen utbreder sig snabbare än ljudhastigheten.

Källa: Mediapoolen Västra Götaland

LÄS OCKSÅ: Trippelattack mot Ryssland

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Magdalena Andersson bestört: “Det är för jävligt”

2025 11 06

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson pekar ut ett växande problem som riskerar att tvinga folk till tystnad.

Under Bokmässan tidigare i höstas var både S-ledaren och kommunalrådet Blerta Hoti Singh (S) från Göteborg på plats.

Den senaste lät då sin dotter och träffa Magdalena Andersson och lade senare upp en bild på mötet på sin Instagram.

Kort efteråt skrev och hotade en person att kommunalrådet borde “bli fråntagen sin dotter” och att personen “önskade att hon blir våldtagen och mördad av somalier, afghaner eller annan skit”, rapporterar GP.

S-ledaren: "För jävligt"

Andersson har nu fått ta del av uppgifterna om hotet.

Hon reagerar med bestörtning.

– Det säger något om hur brutaliserat tonläget är på sociala medier. Det är för jävligt att en företrädare, eller någon, ska behöva utstå sådant, säger Magdalena Andersson till lokaltidningen.

S-ledaren menar att hoten mot politiker är farligt för demokratin. Det kan leda till att folk inte vågar uttrycka sina åsikter och engagera sig, menar partiledaren.

Hon drar paralleller till mordet på tidigare statsministern Olof Palme och terrordådet på Utöya i Norge.

– Att det kan leda till döden har vi sett. Det är därför ord spelar roll.

Avgick efter hot

För tre veckor sedan valde Centerpartiets ledare Anna-Karin Hatt oväntat att avgå. Hennes förklaring var just den ökade hotbild mot henne som person.

– När man känner att man alltid behöver se sig över axeln och inte kan känna sig trygg i sitt eget hem, då har det kommit för nära, sade Anna-Karin Hatt på en pressträff vid tillfället.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter

Flera politiker har vittnat om samma sak.

I januari gick regeringen fram med förslaget att införa en skyldighet för kommuner och regioner att förebygg att kommunal- och regionråd utsätts för skada till följd av hot och våld. 

– Hot mot förtroendevalda är något som vi aldrig får acceptera – ytterst är det ett hot mot demokratin. Det finns en lucka i lagstiftningen när det gäller ansvaret för lokala politikers säkerhet. Den luckan täpper vi nu till, och med det kan säkerheten stärkas för medborgarnas valda företrädare i kommuner och regioner, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) då. 

Lagändringen trädde i kraft 1 juli tidigare i år.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen