Robert Aschberg protesterar – ”måste få ett slut”

2024 09 22

Robert Aschberg är en av Sveriges mest kända journalister och medieprofiler.

Han är också känt för att säga vad han tycker och inte backa för svåra och känsliga frågor.

Nu har Aschberg, tillsammans med en lång rad profilerade journalister och forskare, gått ut med ett upprop som riktar sig mot svenska politiker och opinionsledare.

”Stort personligt lidande”

Uppropet har publicerats i DN, och skrivits under av 74 profiler inom journalistik och forskning.

De vittnar om att allt fler journalister och forskare utsätts för hat, hot och trakasserier, och kräver därför att politiker och opinionsledare tar ett större ansvar för samhällsklimatet.

– För många av oss handlar det om regelbundna och förutsägbara attacker. För några av oss har det lett till stort personligt lidande och till att vi tvekar att göra det vårt yrke kräver – undersöka fakta, granska makten och förmedla kunskap, skriver Robert Aschberg och de andra debattörerna i DN.

Förutom Aschberg har bland annat journalisterna Anna Hedenmo, Helle Klein och Jens Liljestrand skrivit under uppropet.

Vänder sig till riksdag och regering

Debattörerna menar att det har skett en normförskjutning i Sverige, och att opinionsledare av olika slag ägnar sig åt angrepp på enskilda individer. Detta är också en del av en internationell utveckling, menar de.

– Utvecklingen är en del av en internationell politisk taktik där journalister och forskare utmålas som folkets fiender som förtjänar att straffas, skriver debattörerna i tidningen.

Nu kräver de att svenska politiker och opinionsledare tar ett större ansvar. ”Detta måste få ett slut”, menar journalisterna och forskarna i uppropet.

– Opinionsledare och andra som har makten att sätta tonen för det offentliga samtalet måste ta sitt ansvar och markera. Ett särskilt ansvar vilar på riksdag och regering. Vi uppmanar landets högsta och ledande politiker att lyfta frågan, skriver de i tidningen.

Många utsätts för hot

Nästan 30 procent av Sveriges journalister har hotats under de senaste 12 månaderna, skriver Svenska Journalistförbundet i en rapport som publicerades i mars.

Cirka 70 procent har också fått motta nedsättande kommentarer, enligt undersökningen som Journalistförbundet gjort tillsammans med Göteborgs universitet.

I maj meddelade regeringen att man vill stärka skyddet för journalister, rapporterade SVT.

Detta genom ett bidrag till Brottsofferjouren på en miljon kronor som ska gå till att utveckla en nationell kontaktpunkt för journalister som utsätts.

– Om man blir utsatt måste det finnas ett stödsystem så att journalister kan göra sitt jobb utan att uppleva att de måste censurera sig, sade kulturminister Parisa Liljestrand (M) enligt kanalen.

Foto: Yvwv Wikipedia

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen