Robert Aschberg protesterar – ”måste få ett slut”

2024 09 22

TV-profilen Robert Aschberg går ut med en protest som bland annat riktar sig mot riksdagen och regeringen.

Robert Aschberg är en av Sveriges mest kända journalister och medieprofiler.

Han är också känt för att säga vad han tycker och inte backa för svåra och känsliga frågor.

Nu har Aschberg, tillsammans med en lång rad profilerade journalister och forskare, gått ut med ett upprop som riktar sig mot svenska politiker och opinionsledare.

”Stort personligt lidande”

Uppropet har publicerats i DN, och skrivits under av 74 profiler inom journalistik och forskning.

De vittnar om att allt fler journalister och forskare utsätts för hat, hot och trakasserier, och kräver därför att politiker och opinionsledare tar ett större ansvar för samhällsklimatet.

– För många av oss handlar det om regelbundna och förutsägbara attacker. För några av oss har det lett till stort personligt lidande och till att vi tvekar att göra det vårt yrke kräver – undersöka fakta, granska makten och förmedla kunskap, skriver Robert Aschberg och de andra debattörerna i DN.

Förutom Aschberg har bland annat journalisterna Anna Hedenmo, Helle Klein och Jens Liljestrand skrivit under uppropet.

Vänder sig till riksdag och regering

Debattörerna menar att det har skett en normförskjutning i Sverige, och att opinionsledare av olika slag ägnar sig åt angrepp på enskilda individer. Detta är också en del av en internationell utveckling, menar de.

– Utvecklingen är en del av en internationell politisk taktik där journalister och forskare utmålas som folkets fiender som förtjänar att straffas, skriver debattörerna i tidningen.

Nu kräver de att svenska politiker och opinionsledare tar ett större ansvar. ”Detta måste få ett slut”, menar journalisterna och forskarna i uppropet.

– Opinionsledare och andra som har makten att sätta tonen för det offentliga samtalet måste ta sitt ansvar och markera. Ett särskilt ansvar vilar på riksdag och regering. Vi uppmanar landets högsta och ledande politiker att lyfta frågan, skriver de i tidningen.

Många utsätts för hot

Nästan 30 procent av Sveriges journalister har hotats under de senaste 12 månaderna, skriver Svenska Journalistförbundet i en rapport som publicerades i mars.

Cirka 70 procent har också fått motta nedsättande kommentarer, enligt undersökningen som Journalistförbundet gjort tillsammans med Göteborgs universitet.

I maj meddelade regeringen att man vill stärka skyddet för journalister, rapporterade SVT.

Detta genom ett bidrag till Brottsofferjouren på en miljon kronor som ska gå till att utveckla en nationell kontaktpunkt för journalister som utsätts.

– Om man blir utsatt måste det finnas ett stödsystem så att journalister kan göra sitt jobb utan att uppleva att de måste censurera sig, sade kulturminister Parisa Liljestrand (M) enligt kanalen.

Foto: Yvwv Wikipedia

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen