Allvarlig varning till finländare

2024 09 22

Skyddspolisen Skypo varnar om en allvarlig risk för finska medborgare.

Närheten till grannlandet Ryssland är en faktor som påverkar Finland på många sätt.

Putinregimen är ökänd för att använda sig av skrupelfria metoder för att få sin vilja igenom i internationella sammanhang.

Nu varnar forskare vid finska Skyddspolisen, Skypo, om att Ryssland kan vara ute efter att gripa finländare, rapporterar Svenska Yle.

Riskerar att tillfångatas

Skypo fruktar att Ryssland vill utöva så kallad gisslandiplomati gentemot Finland.

Putinregimen tros bland annat vilja få den misstänkte krigsförbrytaren Voislav Torden frigiven med den typen av metoder.

– Ryssland är en auktoritär stat som använder sig av gisslandiplomati, där målet är att få för dem viktiga personer fria. Vi har ju ett färskt exempel från början av augusti, säger Petteri Lalu, forskare vid Skypo, till nyhetsbyrån STT, enligt kanalen.

I augusti skedde ett större fångutbyte mellan Ryssland och väst.

Och nu fruktar Skypo att Ryssland har siktet inställt på Finland och finska medborgare.

Hot mot finländare

Krigsförbrytaren Voislav Torden sitter häktat i Finland misstänkt för krigsförbrytelser i Ukraina, enligt kanalen.

Därför kan den ryska regimen vara intresserad av att gripa finländare som reser till Ryssland. De riskerar att bli en del av rysk gisslandiplomati.

– Det här är ett existerande fenomen, och hotet gäller också finländare i Ryssland, säger specialforskaren Petteri Lalu.

Att auktoritära stater kan ta gisslan för att använda dem i ett fångutbyte är en välkänd företeelse.

Torpeder har frigivits

Finland avråder sedan länge sina medborgare från att åka till Ryssland. Risken för gisslandiplomati gör att sådana resor blir ännu farligare.

I augusti i år skedde en stor fångutväxling mellan Ryssland, Belarus och väst.

Totalt ingick 26 personer i den fångutväxlingen, enligt SVT.

Ryssland frigav då 16 fångar, däribland den amerikanska journalisten Evan Gershkovich och marinkårssoldaten Paul Whelan.

Samtidigt frigav väst 10 ryska fångar, däribland torpeder, spioner och hackare.

Foto: V. Vedenskii

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas.

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt”

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen