Två partier har kollapsat i Danmark

2021 05 09

Vid valet 2015 samlade Danmarks två ledande högerpartier Venstre och Dansk Folkeparti totalt 41% och statsminister Lars Løkke Rasmussen kunde regera vidare ytterligare fyra år.

Men Danmarks politiska landskap har sedan dess ritats om helt och både Venstre och Dansk Folkeparti har kollapsat och rasat till katastrofala nivåer.

ANALYS

Här är partiernas resultat i de två senaste valen samt nuvarande opinionsläge: 

Parti                                                       2015         2019      idag
🔴Enhetslistan, vänstergröna          8                 7             8
🔴Socialistisk Folkeparti                     4                 8             8
🟢Miljöpartiet Alternativet               5                3             1
🔴Socialdemokraterna                      26             26          33
🟣Radikale, vänsterliberaler             5                9             5
🔵Liberal Allians, högerliberaler     8                2             3
🔵Venstre, liberalkonservativa     20              23         11
🔵Konservativa                                        4                 7         14
🟡Dansk Folkeparti                             21                 9            6
🟡Nye Borgerlige                                   --                  2            9
 

Kollapsen för Dansk Folkeparti inträffade redan vid valet 2019 när invandringsfrågan och klimatet stod i centrum i valkampanjen. Socialdemokraternas rejäla åtstramningar i migrationspolitiken bidrog till att väljare strömmade till vänster samtidigt som Dansk Folkeparti även utmanades till höger av framförallt nybildade nationalkonservativa Nye Borgerlige.

Att Dansk Folkepartis profil på klimatområdet dessutom var svag förstärkte problemen i valkampanjen och partiet rasade från 21% till 9%. Under pandemin har partiet haft ännu svårare att profilera sig och har nu fallit till cirka 6% i mätningarna.

Samtidigt har Nya Borgerlige sedan valet ökat från 2% till 9% och har med sitt krav på totalt asylstopp tagit kommandot när det gäller att ha den mest migrationskritiska politiken. Partiet är ännu så länge inte lika uppskattat bland allmänborgerliga väljare som Dansk Folkeparti tidigare har varit och splittringen inom det Blå Blocket i dansk politik har därför ökat. En orsak till att nya partier relativt snabbt kan röna framgång i Danmark är att spärren till folketinget endast är 2%.

Kollapsen för Venstre har varit ännu mer omskakande i dansk politik. Vid valet 2019 ökade Venstre med 4 procentenheter men tappade makten då det Blå Blocket inte nådde upp till majoritetsgränsen på 90 av de 179 mandaten. Efter valförlusten ville partiledaren Lars Løkke Rasmussen diskutera partiets vision och samarbete mot mitten men istället blev det en diskussion om partiledarskapet och vid landsmötet röstades Løkke bort som partiledare.

Partiet höll sig kvar nära 20% fram till december 2020 då Venstres vice partiledare Inger Støjberg avgick efter ett bråk med den nya ledaren Jakob Ellemann-Jensen. Vid nyårshelgen i vintras meddelade Løkke att han lämnar Venstre efter 40 års medlemskap vilket slog ned som en bomb. Han ansåg att pragmatism och samverkan ersatts av ultimativa krav och murbyggande till omvärlden. Partiet tappade kraftigt efter Løkkes besked och ligger nu kring 11% i mätningarna.

Samtidigt har Konservative Folkepartiet – som genom årtionden turats om med Venstre om att vara det ledande högerpartiet i Danmark – ökat rejält.

Men nedgången hos Venstre och Dansk Folkeparti har inte motsvarats av uppgången hos Konservative och Nya Borgerlige. Konflikterna bland högerpartierna i kombination med Socialdemokraternas och statsminister Mette Frederiksens strama insatser mot pandemin har lett till att Socialdemokraterna stärkt sina aktier. S ligger nu på lika höga nivåer som vid valet 1998 då Poul Nyrup Rasmussen ledde partiet.

[forminator_poll id="1297"]

JUST NU: USA hotar två Natoländer

2025 09 16

USA:s president Donald Trump har meddelat att han är beredd att införa ”massiva sanktioner” mot Ryssland om samtliga Natoländer inför lika hårda sanktioner och stoppar importen av rysk olja.

Nu ökar USA trycket på Ungern och Slovakien – de länder i försvarsalliansen som står för majoriteten av oljeimporten från Ryssland.

"Kommer få konsekvenser" 

Den republikanske senatorn Lindsey Graham hotar de centraleuropeiska länderna med ”konsekvenser” om de inte slutar att köpa rysk olja.

– Presidenten har helt rätt när han kräver att Europa ska sluta köpa rysk olja. När det gäller importen av rysk olja ligger ansvaret i praktiken nu hos Ungern och Slovakien, skriver Graham på X.

– Jag hoppas och förväntar mig att de snart kommer att gå med på vårt krav och hjälpa oss att få ett slut på detta blodbad. Om de inte gör det kommer det få konsekvenser, fortsätter senatorn, som är en nära allierad till president Trump. 

Graham specificerar inte vilka ”konsekvenser” länderna kan vänta sig.

Starka band till Ryssland

Trots den ryska invasionen av Ukraina har Ungern och Slovakien bibehållit sin starka relation med Ryssland. 

Länderna, som styrs av Kremvänliga regeringar, har upprepade gånger kritiserat och motsatt sig västvärldens sanktioner mot Ryssland.

Slovakien och Ungern är dessutom fortfarande starkt beroende av rysk olja och har nära samarbete med Ryssland i flera energifrågor.

Länderna är de enda inom EU som fortfarande importerar rysk olja via den stora oljeledningen Druzhba.

EU har förbjudit import av rysk olja. Men leveranser via Druzhba är undantagna från förbudet, vilket både Ungern och Slovakien utnyttjar.  

LÄS MER: Trump har bestämt sig: ”Massivt” besked om Ryssland

Foto: 

Text: Redaktionen


16 september 2025

Volvo återkallar bilmodeller – stor skaderisk

2025 09 16

Flera Volvobilar kallas tillbaka på grund av ett problem.

Volvo har upptäckt att en komponent i säkerhetsbältets uppdragningsmekanism kan vara felaktigt monterad.

Detta innebär att föraren eller passageraren inte hålls ordentligt på plats vid en krock, vilket ökar risken för skador, rapporterar ViBilägare.

Åtgärdas kostnadsfritt
Alla berörda bilar kommer att åtgärdas utan kostnad på verkstad.

Volvo uppger att bilägare kommer kontaktas direkt för att boka tid.

Totalt berörs 3 446 bilar globalt, varav 302 finns i Sverige.

– Knappt hälften av dessa har redan levererats till kund, säger Magnus Holst, presschef för Volvo Car Sverige, till ViBilägare.

LÄS MER: Kraftigt bakslag för Volvo

Modeller som berörs

I Sverige finns det över 1,3 miljoner registrerade Volvobilar. Det gör Volvo till det mest populära bilmärket bland svenskar,

Det motsvarar ungefär 21 % av alla personbilar i trafik i Sverige, vilket innebär att var femte bil på svenska vägar är en Volvo, enligt siffror från Zmarta.

De modeller som kan vara drabbade av felet är XC40, EX40, EC40, V60, V60 Cross Country, XC60, S90L, V90, V90 Cross Country och XC90 från modellår 2026.

Andra liknande fall

Det är inte första gången Volvo har återkallat bilar i år.

Under våren återkallade Volvo Cars 73 000 laddhybrider globalt, varav cirka 8 000 i Sverige, efter att man upptäckt en risk att batterierna kan kortsluta och börja brinna.

De drabbade modellerna då var S60, V60, S90, V90, XC60 och XC90 från årsmodellerna 2020 till 2022.

– Vi kommer att kontakta alla kunder med potentiellt berörda bilar och be dem boka tid hos sin återförsäljare utan dröjsmål för att få sina bilar besiktigade och uppdaterade på lämpligt sätt, sade Magnus Holst, PR-chef på Volvo Cars, till Börskollen.

Felet upptäcktes efter att en Volvoägare larmat om en så kallad termisk rusning, vilket ledde till en omfattande utredning som nu har avslutats.

För att minimera riskerna uppmanades ägare då att inte ladda sina fordon förrän bilen har kontrollerats.

LÄS MER:  Uppförande bland elbilsägare väcker raseri

Foto: I Kazlouskij

Text: Redaktionen