Två partier har kollapsat i Danmark

2021 05 09

Vid valet 2015 samlade Danmarks två ledande högerpartier Venstre och Dansk Folkeparti totalt 41% och statsminister Lars Løkke Rasmussen kunde regera vidare ytterligare fyra år.

Men Danmarks politiska landskap har sedan dess ritats om helt och både Venstre och Dansk Folkeparti har kollapsat och rasat till katastrofala nivåer.

ANALYS

Här är partiernas resultat i de två senaste valen samt nuvarande opinionsläge:

Parti 2015 2019 idag

Enhetslistan, vänstergröna 8 7 8

Socialistisk Folkeparti 4 8 8

Miljöpartiet Alternativet 5 3 1

Socialdemokraterna 26 26 33

Radikale, vänsterliberaler 5 9 5

Liberal Allians, högerliberaler 8 2 3

Venstre, liberalkonservativa 20 23 11

Konservativa 4 7 14

Dansk Folkeparti 21 9 6

Nye Borgerlige -- 2 9

Kollapsen för Dansk Folkeparti inträffade redan vid valet 2019 när invandringsfrågan och klimatet stod i centrum i valkampanjen. Socialdemokraternas rejäla åtstramningar i migrationspolitiken bidrog till att väljare strömmade till vänster samtidigt som Dansk Folkeparti även utmanades till höger av framförallt nybildade nationalkonservativa Nye Borgerlige.

Att Dansk Folkepartis profil på klimatområdet dessutom var svag förstärkte problemen i valkampanjen och partiet rasade från 21% till 9%. Under pandemin har partiet haft ännu svårare att profilera sig och har nu fallit till cirka 6% i mätningarna.

Samtidigt har Nya Borgerlige sedan valet ökat från 2% till 9% och har med sitt krav på totalt asylstopp tagit kommandot när det gäller att ha den mest migrationskritiska politiken. Partiet är ännu så länge inte lika uppskattat bland allmänborgerliga väljare som Dansk Folkeparti tidigare har varit och splittringen inom det Blå Blocket i dansk politik har därför ökat. En orsak till att nya partier relativt snabbt kan röna framgång i Danmark är att spärren till folketinget endast är 2%.

Kollapsen för Venstre har varit ännu mer omskakande i dansk politik. Vid valet 2019 ökade Venstre med 4 procentenheter men tappade makten då det Blå Blocket inte nådde upp till majoritetsgränsen på 90 av de 179 mandaten. Efter valförlusten ville partiledaren Lars Løkke Rasmussen diskutera partiets vision och samarbete mot mitten men istället blev det en diskussion om partiledarskapet och vid landsmötet röstades Løkke bort som partiledare.

Partiet höll sig kvar nära 20% fram till december 2020 då Venstres vice partiledare Inger Støjberg avgick efter ett bråk med den nya ledaren Jakob Ellemann-Jensen. Vid nyårshelgen i vintras meddelade Løkke att han lämnar Venstre efter 40 års medlemskap vilket slog ned som en bomb. Han ansåg att pragmatism och samverkan ersatts av ultimativa krav och murbyggande till omvärlden. Partiet tappade kraftigt efter Løkkes besked och ligger nu kring 11% i mätningarna.

Samtidigt har Konservative Folkepartiet – som genom årtionden turats om med Venstre om att vara det ledande högerpartiet i Danmark – ökat rejält.

Men nedgången hos Venstre och Dansk Folkeparti har inte motsvarats av uppgången hos Konservative och Nya Borgerlige. Konflikterna bland högerpartierna i kombination med Socialdemokraternas och statsminister Mette Frederiksens strama insatser mot pandemin har lett till att Socialdemokraterna stärkt sina aktier. S ligger nu på lika höga nivåer som vid valet 1998 då Poul Nyrup Rasmussen ledde partiet.

[forminator_poll id="1297"]

Trafikverket förvarnar: 3 000 kronor i böter om man blir påkommen

2025 04 28

Den som åker fast riskerar böter på 3 000 kronor.

Men det är kanske ändå omgivningen snarare än den skyldiga individen som påverkas mest.

Av det skälet växlar Trafikverket upp inför valborgsmässoafton senare i veckan.

Tillsammans med polisen tar myndigheten nu krafttag för att stoppa folk från att gena över tågspåren, rapporterar SR:s Trafikredaktion.

"Frestande att kliva rakt över"

Att insatserna görs inför valborg är ingen slump.

Inte heller att den främsta bevakningen kommer att koncentreras till studentstäderna Lund och Uppsala, dit många reser med tåg för att delta i festligheterna.

– Vi vet av erfarenhet med de här spontanfesterna med mängder av studenter som gärna kanske vill komma fortare fram till festplatsen, då är det väldigt frestande för dem att kliva rakt över spåren, säger Göran Holmberg, verksamhetssamordnare på Trafikverket, till radion.

Hela Sverige

Problemet med spårspring finns dock i hela Sverige och Trafikverket har återkommande flaggat för det allt vanligare lagbrottet, inte minst inför lov och ledigheter.

Och det har ökat.

År 2023 uppgick antalet förseningstimmar för tågen till 3 000 på grund av obehöriga på spåren. Förra året ökade den siffran till 4 500 timmar.

I somras meddelade Trafikverket att stora pengar läggs på att på vissa platser sätta upp två meter höga stängsel som är svåra att klippa sönder.

– Även om det som tur är oftast går bra spårar det ibland ur och övergår från bus till skadegörelse eller olyckor med allvarliga konsekvenser för alla inblandade, sade Trafikverkets regionala direktör Rami Yones då.

"Hjärtat i halsgropen"

Enligt Göran Holmberg är det inte bara ungdomar som trotsar spårförbuden. Svampplockare, burksamlare, suicidala personer och folk som helt enkelt bara vill ta en genväg är några av grupperna som ofta gör sig skyldiga.

Många kryper också under bommarna för att ta sig över spåret innan tåget kommer. Man tror att “lokföraren kommer se mig”, förklarar Göran Holmberg till lokaltidningen.

– Men det man inte tänker på är att föraren får hjärtat i halsgropen och kanske måste tas ur tjänst för att han eller hon känner sig skakade. Sedan blir tåget kanske stående i en timme innan en ny förare är på plats, säger han till Sydöstran.

Den som upptäcker någon som korsar ett tågspår uppmanas att höra av sig till Trafikverket.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk kärnvapenbåt har öppnat eld i hemlighet

2025 04 28

En rysk kärnvapenubåt har avfyrat en kryssningsrobot.

Händelsen ägde rum under en militärövning i Stilla havet, enligt det ryska försvarsdepartementet.

Roboten ska ha avfyrats från den atomdrivna ubåten Krasnoyarsk, som kan bestyckas med nukleära ballistiska robotar.

Enligt den ryska militärledningen var det en version av kryssningsroboten Kalibr som testsköts.

– Stillahavsflottans Krasnoyarsk-atomubåt flyttades i hemlighet till det tilldelade området i Stilla havet för att avfyra en Kalibr-kryssningsrobot mot ett kustmål, står det i uttalandet.

– Kryssningsroboten träffade framgångsrikt kustmålet vid testområdet Kura på Kamtjatkahalvön. Avståndet till målet översteg 1 100 kilometer.

Därför har det betydelse

Den ryska flottans verksamhet har fått ökad uppmärksamhet under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Rysslands diktator Vladimir Putin har lovat att stärka flottan med flera atomdrivna ubåtar.

– Det kommer säkerställa Rysslands säkerhet i decennier framöver, har Putin sagt.

Öppnar för vapenvila

Vladimir Putin har inte kommenterat provskjutningen.

Under måndagen har han däremot öppnat för en tillfällig vapenvila i Ukraina.

Putin föreslår en fullständig vapenvila mellan den 8 till 10 maj. Datumen överensstämmer med det ryska 80-årsfirandet av segern mot Nazityskland i ”det stora fosterländska kriget”. Samtliga dagar är helgdagar i Ryssland, rapporterar Reuters.

– Baserat på humanitära överväganden deklarerar den ryska sidan vapenvila under dagarna av 80-årsfirandet av segern – från midnatt den 7-8 maj till midnatt den 10-11 maj, framhåller Kreml i ett uttalande.

Den 9 maj kallas för ”segerdagen” i Ryssland. Då firas segern i andra världskriget med pompa och ståt i flera ryska städer. En tillfällig vapenvila skulle innebära att firandet kan genomföras utan risk för ukrainska attacker.

Ukraina har än så länge inte kommenterat det ryska förslaget.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen