Villor ska kunna byggas utan bygglov – men bara om de ser ut så här

2024 09 20

Termen avser en kategori av villor som ska få lov att byggas – utan att man nödvändigtvis behöver beviljas bygglov.

Se en exempelbild längre ned i artikeln.

Förslaget togs fram av SD redan i valrörelsen 2022 och är nu alltså på väg att aktualiseras.

– Sverigehuset är ett nytt typgodkänt småhus i traditionell svensk stil. Syftet med Sverigehuset är att reformera bostadsbyggandet i landet och att motverka bostadsbrist, brottslighet och otrygghet, framhåller partiet i ett pressmeddelande.

Rött hus med vita knutar

“Sverigehuset” beskrivs som en klassisk röd trävilla med vita knutar.

Enligt Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson, skulle det underlätta för många – enligt SD-politikern vill nästan alla bo i hus.

– Inte hundra procent då kanske, men de flesta vill ändå göra det. Och de flesta vill inte bo i en lite för trång lägenhet med högljudda grannar, utan man vill ha sitt eget lilla hus och en liten tomt, säger Sjöstedt till GP.

Fritt från bygglov

Nu har alltså Boverket fått uppdraget att ta fram förslag på hur typgodkännande av småhus kan genomföras.

En viktig del är också att undersöka förutsättningarna för “Sverigehuset”, med vissa begränsningar, ska kunna bygglovsbefrias.

– Lösningen ligger i linje med samarbetspartiernas gemensamma vilja att främja och underlätta framväxten av trivsamma, egenägda bostäder som människor vill ha, framhåller Oscar Sjöstedt tillsammans med Mikael Eskilandersson (SD), civilpolitisk talesperson, i en debattartikel i Expressen.

"Vackert och trivsamt"

SD understryker att det är “fundamentalt viktigt för alla i vårt samhälle att vara trygga i sina egna hem och bostadsområden”.

– Människor ska ha bostäder där det är vackert, trivsamt och skönt att vara och där alla kan vistas utan oro i närområdet, framhåller partiet.

Organisationen Villaägarnas Riksförbundet har välkomnat beskedet.

– Vi hoppas såklart att det kan bli lika fina hus som på bilderna. Gärna med snickarglädje och egen täppa, för vi vet ju att det är så folk vill bo, säger Jonathan Lindgren som är samhällspolitisk expert på förbundet till SvD.

Exempelbilder på hur ett "Sverigehus" skulle kunna se ut:

Du kan se SD:s egen exempelbild genom att klicka här.

Foto: J. Woodhead resp J. Taubitz resp M. Styrman resp D. Diemer

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen