På sociala medier och andra plattformar anklagades socialtjänsten och kommuner för att kidnappa muslimska barn. 

I materialet som spreds på nätet fanns bland annat falska filmer där gråtande barn berättar att de har blivit kidnappade från sina föräldrar av svenska myndigheter.

Filmerna fick snabbt stor spridning i sociala medier och figurerade i arabisktalande kanaler med miljontals följare.

Nu har Socialstyrelsen gått till botten med ryktesspridningen.

I en stor analys har myndigheten undersökt om det finns skillnader mellan barn och unga av svensk och utländsk bakgrund när det gäller omhändertaganden av socialtjänsten.

Resultatet är tydligt: det är socioekonomiska faktorer, och inte födelseland i sig, som har samband med att barn placeras i samhällsvård.

Barn med två utlandsfödda föräldrar har till och med lägre sannolikhet att placeras i samhällsvård än de med svenskfödda föräldrar.

– Det gäller särskilt för barn vars föräldrar är födda i ett land där majoriteten av befolkningen är muslimer. Vi ser också att barn till utlandsfödda föräldrar i genomsnitt är placerade under en kortare tid av uppväxten än barn och unga med Sverigefödda föräldrar, fastlår Socialstyrelsen i analysen.

Ny lag på gång

Konsekvenserna av att bo i socioekonomiskt utsatta områden pekas ut som den största anledningen till omhändertagande av barn.

–  Resultaten i vår undersökning pekar verkligen på vikten av att rikta resurser till där de behövs som mest. Socialtjänsten behöver sträva efter att nå föräldrar tidigt och att öka tillgängligheten till sin verksamhet, säger Annika Öquist, enhetschef på Socialstyrelsen.

– Genom att sänka trösklarna till att be om hjälp kan fler barn få stöd tidigare. Det är något som går i linje med den nya socialtjänstlagen som planeras träda i kraft under nästa år, där socialtjänstens uppdrag att arbeta förebyggande förstärks.

Fakta: Socialstyrelsens analys

Myndigheten har granskat alla barn och ungdomar som fötts mellan 1991 och 2020 och är folkbokförda i Sverige (3,8 miljoner personer).

Undersökningen visar att:

• Den allra största delen av socialtjänstens stöd till barn och familjer är frivilligt och ges i samarbete med familjen.
• För de som är i större behov av stöd och skydd kan det bli aktuellt att placeras utanför hemmet en tid.
• Varje år är ungefär 1 procent av alla barn och unga 0–20 år placerade.

Foto: D. Ellaby

Text: Redaktionen

Detta eftersom Post- och telestyrelsen (PTS) har fattat beslut om nya regler för vilka samtal som svenska teleoperatörer ska stoppa.

Syftet med regeländringen är att minska risken för att folk utsätts för bluffsamtal från utlandet.

– Telefonbedrägerier är ett allvarligt samhällsproblem, säger Jesper Simons, chef för enheten för nummer och adressering.

"Kommer ge stor effekt"

Många av samtalen som myndigheten pekar ut kommer från utlandet, men maskeras som att de ser ut att ringas från ett svenskt nummer.

Det är bland annat dessa samtal som PTS hoppas komma åt – genom att teleoperatörerna helt enkelt ska stoppa samtalen från att komma fram.

– Vi förväntar oss att reglerna kommer att ge stor effekt och leda till att ännu fler bluffsamtal blockeras, säger Jesper Simons i ett pressmeddelande.

Blir allt vanligare

De skarpa reglerna ersätter det som tidigare enbart var en vägledning för operatörer och som publicerades av PTS förra året.

Tack vare den har redan flera samtal kunnat blockeras, men nu skärps alltså regelverket.

Det innebär i korthet att bluffsamtal från utlandet som ser ut att komma från svenska fastnätsnummer förbjuds på så sätt att operatörer blockerar dem.

Samma sak ska gälla motsvarande samtal som ser ut att komma från svenska mobilnummer, förutsatt att det kontrollerats att numret inte används i utlandet.

I vissa fall ska operatörerna blockera nummerpresentationen istället för att stoppa själva samtalet.

– Telefonbedrägerier har blivit vanligare i Sverige. En stor del använder så kallad spoofing, vilket innebär att telefonnummer förfalskas och gör att det ser ut som att samtalet kommer från någon annan än det faktiskt gör, understryker Post- och telestyrelsen.

Utreder bluff-sms

Utöver samtalsförbuden utreder PTS parallellt frågan om bluff-sms.

Att det skickas textmeddelanden med förfalskade avsändarnamn, till exempel banker eller myndigheter, är en annan form av växande bedrägeri över telefon.

I nuläget saknar PTS effektiva verktyg för att reglera metoden, men utreder just nu om det går att agera mot problemet.

De nya samtalsreglerna för nummer i fasta nätet träder i kraft 4 november 2024. Motsvarande för mobilnummer börjar gälla 3 mars 2025.

Foto: B. Mars

Text: Redaktionen