Forskare varnar för bakterieutbrott – ”40 miljoner kommer dö”

2024 09 17

Bakterier som utvecklat resistens mot läkemedel kommer döda 40 miljoner människor de kommande 25 åren.

Det varnar flera forskare för i en studie som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet.

Forskarna bedömer att cirka 40 miljoner dödsfall kommer vara direkt orsakade av läkemedelsresistenta infektioner fram till 2050. Nästan 170 miljoner dödsfall beräknas under samma tidsperiod kunna kopplas till läkemedelsresistenta infektioner. 

Siffrorna är baserade på de senaste analyserna om dödsfall orsakade av antimikrobiell resistens (AMR) – bakterier, virus och parasiter som utvecklar resistans mot läkemedel.

Mellan 1990 och 2021 dog en miljon människor varje år till följd av AMR. En siffra som förväntas skjuta i höjden fram till 2050.

– Forskarna uppskattar att 1,91 miljoner människor skulle kunna dö som en direkt följd av AMR år 2050 – en ökning med nästan 70 procent jämfört med 1,14 miljoner dödsfall under 2021, rapporterar Politico som tagit del av studien.

“Är avgörande”

Mohsen Naghavi, professor vid University of Washington, är en av forskarna bakom studien.

– Resultatet visar att AMR är ett betydande hot mot den globala folkhälsan och att hotet växer, säger han till Politico.

– Att förstå hur trender i AMR-dödsfall har förändrats över tiden, och hur de sannolikt kommer att förändras i framtiden, är avgörande för att fatta välgrundade beslut för att kunna rädda liv, fortsätter forskaren.

Ministern: Modern sjukvård står på spel

Antimikrobiell resistens (AMR) uppstår när bakterier, virus, svampar och parasiter inte längre svarar på läkemedel. Det gör infektioner mer svårbehandlade och ökar risken för smittspridning, dödsfall och allvarlig sjukdom.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är AMR ett av de största hoten mot folkhälsan. En utbredd resistens kan få stora konsekvenser för den moderna sjukvården.

– Det är i förlängningen modern sjukvård som står på spel. Det handlar om att vi i framtiden inte kommer kunna göra enkla knäoperationer och att cancerbehandlingar kommer att bli omöjliga om vi inte klarar frågan om antibiotikaresistens, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) till Altinget i slutet av 2023.

"Då blir jag verkligen rädd"

Forskaren och Storbritanniens tidigare nationella chefläkaren Dame Sally Davies delar oron.

– Vi står inför ett riktigt katastrofscenario som skulle kunna få coronapandemin att se liten ut i jämförelse, sade hon till The Guardian i maj.

Enligt Sally Davies kan det bli aktuellt att isolera människor.

– Om vi inte lyckas göra framsteg de kommande åren, då blir jag verkligen rädd.

– Många människor drabbas av infektioner som inte går att behandla. Vi skulle därför behöva gå över till att isolera människor som inte kan behandlas så att de inte för smittan vidare.

Foto: R Catabay

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen