Detta eftersom Post- och telestyrelsen (PTS) har fattat beslut om nya regler för vilka samtal som svenska teleoperatörer ska stoppa.

Syftet med regeländringen är att minska risken för att folk utsätts för bluffsamtal från utlandet.

– Telefonbedrägerier är ett allvarligt samhällsproblem, säger Jesper Simons, chef för enheten för nummer och adressering.

"Kommer ge stor effekt"

Många av samtalen som myndigheten pekar ut kommer från utlandet, men maskeras som att de ser ut att ringas från ett svenskt nummer.

Det är bland annat dessa samtal som PTS hoppas komma åt – genom att teleoperatörerna helt enkelt ska stoppa samtalen från att komma fram.

– Vi förväntar oss att reglerna kommer att ge stor effekt och leda till att ännu fler bluffsamtal blockeras, säger Jesper Simons i ett pressmeddelande.

Blir allt vanligare

De skarpa reglerna ersätter det som tidigare enbart var en vägledning för operatörer och som publicerades av PTS förra året.

Tack vare den har redan flera samtal kunnat blockeras, men nu skärps alltså regelverket.

Det innebär i korthet att bluffsamtal från utlandet som ser ut att komma från svenska fastnätsnummer förbjuds på så sätt att operatörer blockerar dem.

Samma sak ska gälla motsvarande samtal som ser ut att komma från svenska mobilnummer, förutsatt att det kontrollerats att numret inte används i utlandet.

I vissa fall ska operatörerna blockera nummerpresentationen istället för att stoppa själva samtalet.

– Telefonbedrägerier har blivit vanligare i Sverige. En stor del använder så kallad spoofing, vilket innebär att telefonnummer förfalskas och gör att det ser ut som att samtalet kommer från någon annan än det faktiskt gör, understryker Post- och telestyrelsen.

Utreder bluff-sms

Utöver samtalsförbuden utreder PTS parallellt frågan om bluff-sms.

Att det skickas textmeddelanden med förfalskade avsändarnamn, till exempel banker eller myndigheter, är en annan form av växande bedrägeri över telefon.

I nuläget saknar PTS effektiva verktyg för att reglera metoden, men utreder just nu om det går att agera mot problemet.

De nya samtalsreglerna för nummer i fasta nätet träder i kraft 4 november 2024. Motsvarande för mobilnummer börjar gälla 3 mars 2025.

Foto: B. Mars

Text: Redaktionen

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen