Den så kallade elektronikskatten, som även kallas kemikalieskatten, har stigit ordentligt.

Enligt branschorganisationen Elektronikbranschen så handlar det om en ökning på 46 procent.

Det fastslår organisationen i ett pressmeddelande.

Kraftig ökning

Elektronikbranschen har analyserat Skatteverkets siffror som visar ökningen som har skett på ett års tid.

– Elektronikskatten har ökat med 46 procent under perioden 1 juli 2023 till 30 juni 2024. Det visar nya siffror från Skatteverket, som branschorganisationen ElektronikBranschen har analyserat. 

– Ökningen har skett trots regeringens löfte om att förändringar som trädde i kraft den 1 juli 2023 inte skulle leda till högre skatt. Det totala skatteuttaget för perioden uppgår till 2,34 miljarder kronor, jämfört med 1,6 miljarder kronor samma period ett år tidigare.

“Är djupt oroande”

Bland de största ökningarna finns tv-apparater och skärmar, där det handlar om ett skatteuttag som har stigit med 70 procent.

– Det är djupt oroande att se en så kraftig ökning av skatten, särskilt när vi från början fick garantier om att skattetrycket inte skulle öka. Det här är ett tydligt exempel på hur politiska löften inte hålls, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen. 

Även datorer och läsplattor har påverkats.

Drabbas hårt

Branschorganisationen förklarar vidare att de som drabbar hårdast av ökningen är hushåll med lägre ekonomiska marginaler.

De senaste åren har som bekant kännetecknats av högre kostnader för hushåll, och elektronikskatten bedöms bidra till det hårda trycket.

Uppmanar regeringen

Elektronikbranschen riktar en skarp uppmaning till regeringen om att agera för att vända på utvecklingen.

– ElektronikBranschen uppmanar regeringen att skyndsamt avskaffa elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, framhåller branschorganisationen.

– Skatten har kritiserats hårt av statens egna myndigheter, hållbarhetsforskare och av branschen.  

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen