Det anser läkaren Monicha Norén vid migränkliniken i Värnamo.

Hon är trött på att många svenskar kallar vanlig huvudvärk för migrän.

– Det är stor skillnad på att ha lite ont i huvudet och att ha ett riktigt migränanfall, säger läkaren till P4 Kalmar.

– Det finns väldigt många huvudvärksdiagnoser, men att ha migrän räknas som en neurologisk hjärnsjukdom, tillägger Norén och påpekar att migrän är en av de mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen.

Tar skada

Att kalla huvudvärk för migrän skadar dem som lider av sjukdomen, menar Monicha Norén.

Läkaren berättar att patienter med migrän tenderar att inte tas på allvar och har svårt att få en diagnos.

Enligt Norén har det en direkt koppling till att allmänheten slarvar med begreppen.

– Många blir nonchalant behandlade från början, redan från ung ålder. Det är något som följer patienter hela vägen, från att man är liten till att man blir gammal, säger hon till radion.

Det här är migrän

Migrän räknas som en folksjukdom i Sverige.

Minst fem anfall under ett liv krävs för diagnos. Ungefär 15 procent av den vuxna befolkningen har eller är drabbade av den neurologiska sjukdomen.

– Vilket innebär att den är vanligare än andra folksjukdomar som astma och diabetes. Två av tre drabbade är kvinnor och ca 25 % av alla kvinnor i barnafödande ålder lider av migrän, skriver sajten Migränhjälpen.

Migrän med aura

Migrän kännetecknas av en intensiv och pulserande huvudvärk.

Illamående och ljud- och ljuskänslighet är andra vanliga symptom.

Ungefär 40 procent av alla med migrän har även så kallad aura vid vissa eller alla sina anfall.

Den vanligaste typen av aura är synförändringar. Den som drabbas kan uppleva suddiga och dallriga synintryck, blinkande eller flimrande ljus samt blinda fläckar. 

– Mer ovanlig aura kan uppträda i form av halvsidig domning, förlamning eller talsvårigheter, framhåller Migränhjälpen.

Migränanfall kan pågå i 1-3 dygn.

Foto: D. La Rosa Messina

Text: Redaktionen

Fartyget har identifierats av Norges kustbevakning, som övervakar situationen, och uppges ha rört sig längs den norska västkusten under flera dagar.

Det går under namnet “Yantar” och dess närvaro sammanfaller med amerikansk-norska militärövningar som bland annat involverar personal från ett amerikanskt hangarfartyg, rapporterar Newsweek. 

Förföljde i 18 timmar

USA:s hangarfartyg anlände till Oslofjorden förra veckan.

Yantar uppges ha dröjt sig kvar i området sedan slutet av förra månaden. Enligt norsk media har fartyget setts nära kritisk havsbotteninfrastruktur som olje- och gasledningar samt kablar för internet och telekommunikation.

Tidigare i höstas förföljde Yantar det norska forskningsfartyget Kronprins under 18 timmar.

En mycket obehaglig situation för besättningen ombord.

– Jag har inte upplevt liknande situationer till sjöss tidigare, säger kaptenen Hallgeir Magne Johansen till NRK.

"Skrämmande och farligt nära"

Rapporterna från incidenten beskriver den nästan dygnslånga förföljelsen som “skrämmande”, “provocerande” och “onödig”.

Vid ett tillfälle var det ryska fartyget “farligt nära”.

– Två av deras personer, klädda i svart, kommer ut på bron vid Yantar med utrustning, filmar och fotograferar vår aktivitet, står det i en rapport som den norska kanalen bekräftar.

Det ryska agerande beskrivs som trakasserande.

– Det finns inga naturliga förklaringar till varför de ska följa efter, stanna där vi stannar eller vara så nära oss på öppet hav. Då kan jag inte hitta någon annan förklaring än att det är ett försöka att provocera oss eller kustbevakningen, säger Hallgeir Magne Johansen.

Utanför Bergen igår

Så sent som igår torsdag ska det ryska fartyget ha befunnit strax väster om Bergen i Norska havet. 

Enligt Steffan Watkins, forskningskonsult och specialist på att spåra fartyg och flygplan, letar Yantar sannolikt efter undervattenskablar som tillhör Nato och dess allierade och som inte finns tillgängliga i offentliga register.

– Riktigt hemliga kablar för sensorer eller högklassificerad informationsöverföring skulle behöva mer konkret ansträngning för att hitta, det är där jag tror Yantar kommer in, säger han till Newsweek.

– Jag tvivlar inte på att de letar efter saker på havsbotten, men exakt vad det är kan diskuteras.

Foto: Mil.ru

Text: Redaktionen

På nytt är bedragarna igång och försöker lura folk på pengar.

Den här gången är det bluffmejl som uppmärksammas.

Närmare bestämt är det bedragare som utger sig för att vara leveransjätten DHL.

Det rapporterar Råd & Rön.

Så lyder mejlet

Enligt Råd & Rön lyder bluffmejlet som följer:

– Vi hoppas att detta meddelande når dig väl. Vi beklagar att vi inte kunde slutföra leveransen av ditt paket. För att lösa detta problem och säkerställa en framgångsrik leverans, vänligen kontakta oss på [email protected] så snart som möjligt.

– Vårt team finns här för att hjälpa dig och se till att du får ditt paket så snart som möjligt. Tack för din förståelse och samarbete.

Radera direkt

Det rör sig alltså om ett bluffmejl och det bör raderas direkt.

Bedragarna låtsas vara från DHL och i vanlig ordning är det svårt att skilja på vad som är riktigt och vad som är bedrägeri.

Ovanstående mejl är hur som helst ett försök till nätfiske och ingenting man ska lyssna till.

Det är nätfiske

Nätfiske har blivit ett allt större problem i Sverige.

Polisen förklarar.

– Nätfiske som även kallas phishing är när bedragare på olika sätt "fiskar" efter dina uppgifter. 

– Var misstänksam om du exempelvis får mejl med uppmaning om att klicka på en länk och fylla i dina bankuppgifter. Följ aldrig sådana uppmaningar.

Gör detta

Den som blir utsatt för nätfiske har ett antal saker att sätta igång med direkt.

- Vidarebefordra meddelandet till 7726. Siffrorna motsvarar ordet SPAM på knappsatsen i telefonen och är globalt etablerat för att rapportera bluff-sms.

- Om du misstänker att du blivit utsatt för nätfiske ska du göra en polisanmälan och kontakta din bank.

Bedragare blir allt smartare och använder många olika typer av metoder för att försöka lura folk på pengar.

Ofta används kända varumärken - vilket är varför man bör vara uppmärksam på märkliga och suspekta meddelanden som kommer från sådana avsändare som låtsas vara aktörer som Ikea, DHL eller polisen.

Foto: J. Morgan

Text: Redaktionen