Tre personer döda – på olika platser

2024 09 15

Tre personer har förlorat livet på olika platser i Sverige.

På söndagen kommer uppgifter om att tre personer har dött i Sverige.

Det handlar om tre separata händelser.

En kvinna har hittats död efter att ha varit försvunnen, en kvinna har dött i en bostadsbrand och en man har blivit misshandlad till döds.

Var försvunnen

Det är i Robertsfors kommun i Västerbotten som en kvinna i 80-årsåldern har varit försvunnen sedan i onsdags.

På söndagen kommer uppgifter om att den försvunna kvinnan har hittats död.

Polisen har sökt med hundar och helikoptrar och kvinnan är nu anträffad avliden.

Det finns inga misstankar om att något brott ska ha begåtts, uppger SVT.

Död i bostadsbrand

Samtidigt har en kvinna förlorat livet i en bostadsbrand i Bollnäs, Gävleborg.

Branden rasade förra veckan och kvinnan fördes till sjukhus.

Nu kommer uppgifter om att skadorna var för svåra och kvinnan har avlidit.

– Kvinnan avled på Akademiska sjukhuset i Uppsala, säger Magnus Jansson Klarin, presstalesperson på polisregion Mitt, till SVT.

– Hon inkom väldigt svårt skadad efter branden. Anhöriga är underrättade.

Skedde vid fest

En man har misshandlats till döds i Lidingö.

Polisen meddelade tidigare under dagen att en svårt skadad man hittades i en lägenhet och att han fick vård, men senare avled.

Nu kommer nya uppgifter om att det ska vara i samband med en fest som dödsmisshandeln skedde.

Det rapporterar TV4.

Oklart vad som skett

Det är oklart vad som föranledde den våldsamma misshandeln som resulterade i dödsfallet.

– Polis rycker ut med anledning av en misstänkt misshandel i en lägenhet i Gångsätra på Högsätravägen. I lägenheten anträffas en svårt skadad man som initialt får vård av ambulanssjukvårdare men avlider, framhåller polisen via sin webbsida.

– Åtta personer, sju män och en kvinna, som befunnit sig i eller i närheten av den aktuella lägenheten blir medtagna på förhör som vittnen. Men vid ett förhör med en av männen uppstår misstankar om att han också kan ha del i brottet och därför grips han.

Arkivfoto: Västra Götalandsregionen EngFoto

Text: Redaktionen


Skarp kritik mot app från Google – extremt populär i Sverige

2025 08 16

En mobilapp från Google får skarp kritik för att vara missvisande.

Google Maps är en av världens vanligast appar med miljardtals användare varje månad.

Även i Sverige används den flitigt av väldigt många människor.

Nu riktar den Afrikanska unionen skarp kritik mot, bland annat, den populära kartappen från Google.

– Man kan tycka att det bara är en karta, men i verkligheten är det inte det, säger Selma Malika Haddadi från Afrikanska unionen i ett uttalande, rapporterar Reuters.

– Sådana stereotyper påverkar medier, utbildning och politik.

Ger falskt intryck

Det är användningen av Mercators världskarta från 1500-talet som nu kritiseras.

Den skapades för att användas vid navigering, och visar inte kontinenternas verkliga storlek.

Områden nära syd- och nordpolen är större samtidigt som kartan förminskar Afrika och Sydamerika.

– Den nuvarande storleken på kartan över Afrika är fel. Det är världens längsta desinformationskampanj och den måste helt enkelt få ett slut, säger Moky Makura som är vd för organisationen Africa No Filter, uppger Reuters.

Påverkar afrikanernas identitet

Den oproportionerliga kartan påverkar afrikanernas identitet och stolthet, och barnen riskerar att få en felaktig bild av den kontinent där de växer upp, framhåller Fara Ndiaye som är medgrundare till organisationen Speak Up Africa.

– Vi arbetar aktivt med att främja en läroplan där Equal Earthkartan kommer att vara den huvudsakliga standarden i alla afrikanska klassrum, säger hon.

– Jag önskar också att det ska vara den som används av globala institutioner.

Används i stor utsträckning

Mercators världskarta används fortfarande i stor utsträckning.

Den förekommer bland annat i många skolor och används av många teknikföretag.

Google Maps bytte från Mercator i webbversionen 2018, även om man fortfarande kan byta tillbaka om man föredrar det.

I Google Maps mobilapp är Mercatorkartan fortfarande standard.

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


Fler och fler investerar i samma sak – ”kan få en bra vinst”

2025 08 16

En ökande trend syns i både Sverige och Finland.

2023 var inget bra år för de svenska och finska fritidshusmarknaderna.

Pandemiåren innebar en kraftigt ökad efterfrågan på fritidshus.

Efteråt följde stigande räntor och svag konjunktur, vilket slog hårt mot bostadsmarknaden.

Under 2024 vände trenden och under 2025 har antalet fritidshusaffärer ökat kraftigt.

– Det har funnits ett uppdämt behov. Jag skulle säga att det är en återgång till en mer normal nivå efter ett riktigt dåligt 2023, säger Hans Flink på Svensk Mäklarstatistik till DN.

Finland följer samma trend

Året första sex månader innebar en ökning på 23 procent av antalet fritidshusaffärer i Sverige.

I Finland syns en liknande trend.

Där ökade motsvarande försäljning med tio procent under sommarmånaderna maj, juni och juli.

Köper för att hyra ut

Ökningen innebär att den finländska fritidshusmarknaden stigit till en högre nivå än innan pandemiåren.

En anledning till ökningen är att många köper för att hyra ut semesterboende och på så sätt tjäna pengar på sin investering.

– Man kan få en bra vinst på att hyra ut sin stuga, eftersom också intresset för att hyra stugor är sällsynt högt och förmedlare och webbsidor gör det lätt för dem som är intresserade att hyra, säger Tuomas Viljamaa som är vd för det finska Centralförbundet för fastighetsförmedling i ett uttalande, rapporterar Svenska Yle.

Trenderna går isär

Samtidigt som antalet fritidshusaffärer steg i både Sverige och Finland går prisutvecklingen åt olika håll.

I Finland syns en liten genomsnittlig prisökning under sommarens fritidshusaffärer.

I Sverige sjönk medelpriset med två procent under året fösta sex månader, jämfört med föregående år.

– Fritidshus är inget måste för människor. De som har funderat på att sälja kan ha tänkt att ”vi får nog nöja oss med det här”, samtidigt som köparna kan tycka att det är ett bra läge, säger Hans Flink till DN.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen