Banken och betalningstjänsten Klarna marknadsför sig som en garant för trygga och säkra köp.

Samtidigt har ett stort antal kunder blivit lurade av oseriösa nätbutiker som erbjuder Klarna som betalalternativ, rapporterar SVT.

Klarna har tidigare fått kritik för just detta, men trots det finns betalningstjänsten kvar på många av sajterna, enligt kanalen.

”Klarna ses som en trygghet”

Många konsumenter luras till att tro att en sajter är seriösa för att de har Klarna som betalningsalternativ.

Klarna finns på 23 av 41 sidor som anmälts till Konsumentverket i augusti, enligt SVT:s genomgång.

– Klarna ses som en trygghet. När Klarna finns som betalningsmottagare tycker konsumenterna att sajten är seriös, säger Christine Fransholm, konsumentvägledare på Sveriges konsumenter, till kanalen.

Det handlar ofta om dropshipping-sajter som skickar billiga varor.

Kunder blir ofta besvikna och vill returnera varorna, eftersom de håller dålig kvalitet. Det kan dock vara svårt om företaget i fråga inte samarbetar.

Anklagas för att inte ta ansvar

Även Klarna har ett ansvar eftersom kunden har rätt att invända mot kreditköp, men har kritiserats för att inte ta det ansvaret.

– Konsumenter som inte fått hjälp av företaget har vänt sig till Klarna. Då har Klarna inte tagit sin del i tvisten genom att exempelvis betala tillbaka pengarna eller ta bort betalningskrav, säger Christine Fransholm till kanalen.

Varit i blåsväder tidigare

Det här är alltså långt ifrån första gången som Klarna får kritik för att oseriösa företag kan använda deras tjänst som betalningsalternativ.

Tidigare i år rapporterade SR att antalet anmälningar mot Klarna till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, femdubblades mellan 2022-2023, och sedan fortsatte öka i början av 2024.

I många fall har anmälningarna handlat om varor som inte levererats eller som inte uppfyller den beskrivning som givits vid köpet.

– Det är anmärkningsvärt att i de flesta fall när det är de oseriösa företagen man varit i kontakt med, så är det med en betalning via Klarna, sade Maria Wiezell, konsumentvägledare hos Svenska konsumenter, till radiokanalen.

Klarna beklagar anmälningarna mot sajten, men understryker att anmälningarna måste utredas samt att det rör sig om ett problem för hela branschen, inte bara för Klarna.

Foto: Klarna

Text: Redaktionen

På bara ett år har svenska drivmedelspriser sjunkit avsevärt.

I rankingen över europeiska drivmedelspriser har Sveriges position förändrats med hela 14 placeringar när det gäller bensin och 18 placeringar när det gäller diesel, rapporterar DI.

Sverige har nu det sjunde lägsta bensinpriset i Europa – av 32 jämförda länder, enligt statistik från M Sverige. Det rör sig om en rekordsnabb förändring jämfört med hur Sverige brukar stå sig i jämförelse med andra europeiska länder.

Snabb förändring i europeisk jämförelse

I statistiken jämförs drivmedelspriser i europeiska länder i september varje år.

En liter bensin kostar i snitt 16,64 kronor i Sverige i september.

Det innebär att vi går från en 21:a plats till en 7:e plats i Europa, när länderna rankas utifrån hur billig bensinen är, rapporterar tidningen.

När det gäller diesel har Sverige gått från en 32:a plats, alltså bottenplaceringen, till en 14:e plats.

Effekt av sänkt reduktionsplikt

De sjunkande drivmedelspriserna tros bland annat bero på att oljepriset har fallit, enligt tidningen.

Men prissänkningen är också en effekt av den sänkta reduktionsplikten.

Regeringen planerar dock att höja reduktionsplikten igen, men kompensera genom att sänka skatten på drivmedel.

Något som M Sverige tycker är bra, eftersom reduktionsplikten fyller en funktion.

– Inblandningen gör ju att det skapar möjligheter att kunna fortsätta köra med den bil man har i dag eftersom utsläppen blir mindre, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på M Sverige, enligt tidningen.

Sänker bränsleskatter

Att sänka reduktionsplikten var ett viktigt vallöfte från Tidöpartierna, men nu har man alltså föreslagit att den ska höjas igen eftersom man vill minska svenska klimatutsläpp, rapporterar SVT.

Nivån på reduktionsplikten planeras att höjas från 6 till 10 procent.

Det är tillräckligt för att minska CO2-utsläppen med minst en halv miljon ton per år, enligt kanalen.

Men samtidigt väljer man alltså att sänka drivmedelsskatterna.

Tidöpartiernas förhoppning är att skattesänkningen ska innebära att det inte blir dyrare att tanka, trots en höjd reduktionsplikt.

– De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, uppger Sverigedemokraterna i en skriftlig kommentar till kanalen.

Foto: engin akyurt

Text: Redaktionen