Stoltenberg självkritisk: Nato borde ha lyssnat på Ukraina

2024 09 14

Natos avgående generalsekreterare Jens Stoltenberg menar att försvarsalliansen missade chansen att förebygga den katastrof som sedermera inträffade.

Jens Stoltenberg lämnar posten som generalsekreterare för försvarsalliansen Nato i oktober.

Han har haft posten sedan 2014, men är inte helt nöjd med hur försvarsalliansen har agerat under hans ledarskap.

Kriget i Ukraina är en katastrof som hade gått att undvika – och Stoltenberg vet nu vad Nato hade behövt göra, säger han i en intervju med Frankfurter Allgemeine.

”Hade kunnat förhindra kriget”

Ukraina vädjade om hjälp redan innan Rysslands fullskaliga invasion av landet inleddes 2022, påpekar Stoltenberg i intervjun, enligt Politico.

Men Nato visade en motvilja att skicka vapen när Ukraina bad om det.

Skälet var att Nato fruktade att vapenleveranser till Ukraina skulle leda till ökade spänningar och eskalering.

Men med facit i hand borde Nato ha rustat upp Ukraina redan före 2022, menar Stoltenberg.

– Nu tillhandahåller vi militär utrustning för kriget. Då kunde vi ha tillhandahållit militär utrustning för att förhindra kriget, säger Jens Stoltenberg till Frankfurter Allgemeine, enligt Politico.

Dialog med Ryssland nödvändig

Det var först efter att Rysslands fullskaliga invasion inleddes som västvärlden började skicka vapen och utrustning till Ukraina, vilken Stoltenberg menar är ett uppenbart tecken på att man borde ha lyssnat på landet från början istället. Då hade kriget gått att undvika.

Nu har kriget rasat i över två år, och enligt Stoltenberg står nu hoppet till att få till en lösning vid förhandlingsbordet.

– För att få slut på kriget kommer det bli nödvändigt att ha dialog med Ryssland igen i ett visst skede. Men det måste basera sig på ukrainsk styrka, säger Jens Stoltenberg, enligt tidningen.

Stoltenberg avgår som generalsekreterare för Nato i oktober.

Han kommer att ersättas av Nederländernas tidigare premiärminister Mark Rutte.

Enligt rykten kommer Stoltenberg istället ta över som chef för Munich Security Conference (MSC), men han väljer att inte kommentera dessa uppgifter i nuläget.

Stoltenberg säger istället att han har ”många möjligheter” och att han kommer att vara bosatt i Oslo, rapporterar tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen