Han kan bli Norges nästa statsminister

2021 05 09

I valet 2013 fick Senterpartiet 6% och 2017 nära 10%. Och nu har den karismatiske och leende partiledaren Trygve Slagsvold Vedum lyft sitt parti till de högsta nivåerna i partiets 100-åriga historia.

I några mätningar i vintras var Annie Lööfs systerparti Norges största parti och uppgången har gjort de Rödgröna till knappa favoriter inför valet 13 september.

Partiledaren är känd för sitt glada och frekventa skratt och han framstår som jordnära och ivrig vilket står i stark kontrast med den försiktigare Jonas Gahr Støre som leder Senterns allierade och tilltänkta regeringspartner socialdemokratiska Arbeiderpartiet.

I takt med att Sentern fokuserat på ökad nationell styrning av naturresurserna, stöd till näringslivet under pandemin, bättre lokal krisberedskap och lokalpoliser så har partiet ökat undan för undan. Partiet har även högt förtroende inom arbetsmarknadspolitiken.

– Det fantastiska med Norge är att vi har både små och stora städer. Man ska ha bra arbetsvillkor oavsett om man har ett praktiskt eller ett akademiskt jobb. Det brinner jag för, säger Vedum till Aftenposten.

Här är partiernas resultat i de två senaste valen samt nuvarande opinionsläge:

Parti                                     2013   2017     Idag
🔴Rödt, socialister                1          2             3
🔴Socialistisk Venstre        4          6              8
🟢Miljöpartiet                         3          3             4
🔴Arbeiderpartiet               31       27         21
🟢Sentern                                   6       10         19
🟡Kristdemokraterna          6          4            3
🟠Socialliberala Venstre     5          4            3
🔵Höyre                                    27        25        24
🟣Fremskrittspartiet          16       15        10
 

ANALYS

Efter valet 2013 avgick Jens Stoltenberg som statsminister och Höyreledaren Erna Solberg bildade regering tillsammans med Fremskrittspartiet. Höyre-Frp-regeringen omvaldes  2017 då även liberala Venstre anslöt till regeringen. När även Kristdemokraterna  gick in i regeringen 2019 fick Norge sin första borgerliga majoritetsregering sedan 1985.

Men 2020 lämnade Fremskrittspartiet regeringen och har sedan dess tappat rejält i opinionen. Vindarna har blåst mot mitten och även vänsterpartierna har lyft en aning. Om rödgröna får majoritet så finns det två nyckelfrågor:

✅ Om Sentern blir större än Arbeiderpartiet kan partiet få sin första statsminister på 50 år.

✅ Om de båda partierna inte får egen majoritet kan Socialistisk Venstre tänkas kräva regeringsmedverkan.

[forminator_poll id="1284"]

JUST NU: Jättevarning från Tyskland – kan inträffa om några år

2025 04 28

Försvarsalliansen Nato, som sedan 1949 arbetat för fred och säkerhet i västvärlden, kan upphöra att existera.

Det hävdar Tysklands nytillträdde förbundskansler Friedrich Merz.

Enligt Merz kan försvarsalliansen vara ett minne blott om några år, rapporterar Dagbladet med hänvisning till ett tal från förbundskanslern vid ett CDU-möte i Berlin.

Enligt tidningen säger Merz att det är oklart om Nato kommer att fortsätta existera under de kommande decennierna.

Vidare uppger han att förtroendet för demokratin i Tyskland är på den lägsta nivån sedan andra världskriget.

– Förtroendet för vår demokrati har skadats på ett sätt som saknar motstycke i vårt lands efterkrigshistoria, säger förbundskanslern enligt tidningen.

Avslutningsvis varnar Merz för att EU hotas av både kriget i Ukraina och av "rädda, osäkra och till och med radikaliserade medborgare" i unionens medlemsländer.

Hök som utrikesminister

På måndagen har Merz utnämnt partikollegan Johann Wadephul till Tysklands nästa utrikesminister.

Wadephul beskrivs som en konservativ och hökaktig politiker av tyska medier. Han har tidigare varit vice gruppledare för CDU och är känd för att förespråka en mer säkerhetsdriven och transatlantisk utrikespolitik.

Wadephul har konsekvent förespråkat ett starkare tyskt militärt stöd till Ukraina, djupare samarbete inom Nato och en mer kritisk hållning till Kinas växande inflytande i Europa.

Den nytillträde utrikesministern har också kritiserats USA:s utrikespolitik under Donald Trump.

I en intervju med tidningen Frankfurter Allgemeine riktade han hård kritik mot president Trump och vicepresident JD Vance utskällning av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset i februari.

– Det var chockerande. Både utifrån ett intellektuellt och känslomässigt perspektiv, sade Wadephul.

Foto: Steffen Prößdorf

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk kärnvapenbåt har öppnat eld i hemlighet

2025 04 28

En rysk kärnvapenubåt har avfyrat en kryssningsrobot.

Händelsen ägde rum under en militärövning i Stilla havet, enligt det ryska försvarsdepartementet.

Roboten ska ha avfyrats från den atomdrivna ubåten Krasnoyarsk, som kan bestyckas med nukleära ballistiska robotar.

Enligt den ryska militärledningen var det en version av kryssningsroboten Kalibr som testsköts.

– Stillahavsflottans Krasnoyarsk-atomubåt flyttades i hemlighet till det tilldelade området i Stilla havet för att avfyra en Kalibr-kryssningsrobot mot ett kustmål, står det i uttalandet.

– Kryssningsroboten träffade framgångsrikt kustmålet vid testområdet Kura på Kamtjatkahalvön. Avståndet till målet översteg 1 100 kilometer.

Därför har det betydelse

Den ryska flottans verksamhet har fått ökad uppmärksamhet under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Rysslands diktator Vladimir Putin har lovat att stärka flottan med flera atomdrivna ubåtar.

– Det kommer säkerställa Rysslands säkerhet i decennier framöver, har Putin sagt.

Öppnar för vapenvila

Vladimir Putin har inte kommenterat provskjutningen.

Under måndagen har han däremot öppnat för en tillfällig vapenvila i Ukraina.

Putin föreslår en fullständig vapenvila mellan den 8 till 10 maj. Datumen överensstämmer med det ryska 80-årsfirandet av segern mot Nazityskland i ”det stora fosterländska kriget”. Samtliga dagar är helgdagar i Ryssland, rapporterar Reuters.

– Baserat på humanitära överväganden deklarerar den ryska sidan vapenvila under dagarna av 80-årsfirandet av segern – från midnatt den 7-8 maj till midnatt den 10-11 maj, framhåller Kreml i ett uttalande.

Den 9 maj kallas för ”segerdagen” i Ryssland. Då firas segern i andra världskriget med pompa och ståt i flera ryska städer. En tillfällig vapenvila skulle innebära att firandet kan genomföras utan risk för ukrainska attacker.

Ukraina har än så länge inte kommenterat det ryska förslaget.  

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen