Putin hotar – “Då är Nato i krig med Ryssland”

2024 09 13

Vladimir Putin går nu ut med ett mycket konkret hot.

Under den senaste tiden har stora diskussioner förts gällande huruvida Ukraina ska få använda långdistansvapen från väst mot mål i Ryssland.

Intensiva samtal förs mellan Ukrainas president Zelenskyj och representanter från väst om saken.

Nu går Vladimir Putin ut med ett konkret hot ifall ett sådant beslut tas.

Det rapporterar AFP.

“Då är vi i krig”

Putin menar att om väst tillåter Ukraina att slå till i Ryssland med deras långdistansvapen så kommer det att innebära krig mellan Nato och Ryssland.

– Detta skulle på ett betydande sätt förändra själva konfliktens natur. Det skulle innebära att Natoländerna, USA, de europeiska länderna, befinner sig i krig med Ryssland, säger Putin enligt AFP.

“Det gör vi då”

Putin fortsätter.

– Om så är fallet, och med hänsyn till att konflikten har ändrat karaktär, kommer vi att fatta lämpliga beslut baserade på de hot som vi kommer att ställas inför.

Röda linjer

Vladimir Putin har länge talat om röda linjer, alltså saker som han inte kan tolerera.

Skulle västländer möjliggöra att donerade distansvapen får användas mot ryska mål så kommer det att eskalera konflikten väsentligt, menar han.

USA:s utrikesminister Antony Blinken och Storbritanniens utrikesminister David Lammy anlände till Kyiv den 11 september och upprepade sitt stöd för Ukraina.

De klargjorde dock inte den nuvarande västliga politiken om Ukrainas förmåga att slå till mot militära objekt i Ryssland med vapen som tillhandahålls av väst.

Väntar på tillåtelse

Från ukrainskt håll så väntar man på sådan tillåtelse.

– Ukrainas premiärminister Denys Shmyhal träffade Lammy den 11 september och betonade att Ukraina fortfarande väntar på tillstånd från Storbritannien att använda brittiska långdistansvapen för att slå till mot militära objekt i Ryssland, fastslår tankesmedjan Institute for the Study of War.

Ingen västlig representant från det politiska toppskiktet har ännu uttalat sig om Putins nya hot.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny Bank ID-lösning för alla 8,6 miljoner användare

2024 11 22

Bank-ID ger nu besked om att man utökar tjänsten.

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen

Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen