Natoland kräver: Öppna eld i Östersjöområdet

2024 09 12

Kriget i Ukraina kan komma närmare Sverige.

I alla fall om Litauens försvarsminister Laurynas Kasčiūnas får som han vill.

Kasčiūnas kräver kraftfullare åtgärder från Nato efter att en rysk drönare kraschat i grannlandet Lettland.

Den litauiske försvarsministern uppmanar Nato att lätta på restriktionerna för baltstaternas flygvapen. Han vill att länderna ska ges tillåtelse att skjuta ner ryska militära farkoster ovanför Östersjöområdet.

– Beslutskedjan på Nato-nivå måste förkortas så att våra stridsflygplan kan lyfta omedelbart och förstöra drönarna, säger försvarsministern till radio- och tv-kanalen LRT.

– Om vår radar upptäcker en drönare i vårt luftrum bör informationen snabbt lämnas över till Natos högkvarter, fortsätter Kasčiūnas och ger ett förslag på hur beslutsprocessen kan påskyndas.

– Högkvarteret bedömer situationen och avgör om det finns tillräckligt med bevis för att det rör sig om en fientlig drönare. Sedan måste ett snabbt beslut fattas om att sätta in stridsflygplan. Beslutsprocessen måste accelereras, betonar försvarsministern.

Laurynas Kasčiūnas uppmanar även Nato att stärka de baltiska ländernas luftförsvar.

– I dagsläget är flyguppdraget i princip utformat för lite olika syften, det vill säga att övervaka luftrummet och, låt oss säga, att eskortera utländska flygplan som har kränkt luftrummet.

Flera incidenter

Diskussionerna om nedskjutningar av ryska drönare har intensifierats de senaste dagarna. Flera incidenter har inträffat på kort tid som eldat på debatten.

Den 26 augusti kränkte en rysk drönare polskt luftrum och i söndags uppgav Lettlands försvarsdepartement att delar av en drönare hittats i landets östra region Rēzekne. Samma dag meddelade Rumänien att en drönare kränkt landets luftrum.

Lettlands president Edgars Rinkevics ser allvarligt på händelserna. I ett inlägg på X skriver han att Lettland vill se ett gemensamt svar från Nato.

– Antalet incidenter ökar längs Natos östra flank och vi måste ta itu med dem kollektiv, framhåller presidenten.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Varning för jordgubbsförsäljare

2026 06 10

Att sälja jordgubbar är ett av Sveriges populäraste sommarjobb för ungdomar.

Men det finns en mörk baksida.

Polisen varnar för att det förekommer svartjobb, penningtvätt och dåliga arbetsvillkor inom jordgubbsbranschen. Unga riskerar därför att bli lurade eller utnyttjade.

I Helsingborg uppmanas ungdomar att vara vaksamma och endast söka sig till seriösa aktörer.

Tillsammans har polisen och Helsingborgs stad gått ut med ett inlägg på sociala medier.

– Det här är ett bra exempel på hur polisen och kommunerna kan arbeta tillsammans mot kriminalitet. För många ungdomar är sommarjobbet det första steget ut i arbetslivet och då ska man inte behöva hamna i tråkigheter som kan ställa till det i framtiden, säger polischef Karim Ottosson i Helsingborg.

Extra kontroller

Polisen i Helsingborg kommer att genomföra kontroller av jordgubbsförsäljare i kommunen.

Syftet är att bidra till sund konkurrens, goda arbetsvillkor och korrekt information om jordgubbarna som säljs.

– Genom att göra kontroller och berätta om dem vill vi uppmärksamma allmänheten på problemen som kommer med oseriösa bärförsäljare. Vi ska alla använda vår konsumentmakt till att gynna försäljare som följer reglerna. Vi vill inte ha kriminell verksamhet på våra gator som utnyttjar ungdomar att jobba under dåliga förhållanden, säger Jonas Berg, säkerhetschef på Helsingborgs stad.

ANDRA LÄSER: Bärjätte i konkurs – veckan före midsommar

Då ska du inte köpa

Inför sommaren 2024 varnade polisen för att jordgubbsförsäljning genererar miljarder kronor till kriminella gäng. Nätverken använder bär- och jordgubbsförsäljning för att tvätta pengar.

Jordbruksverket uppmanar kunder att vara extra uppmärksamma på två saker vid köp av de röda bären:

- Bärkartongerna ska vara märkta med odlarens namn och adress. Kolla gärna så att samma namn och adress finns på den låda som konsumentförpackningarna står i.

- Vid betalning med Swish – kolla så att numret är ett företagsnummer som börjar med 123.

LÄS OCKSÅ: Kraftig åtgärd vid Putins hem

Foto: jhenning

Text: Redaktionen

Inga pengar har kommit in – Lavrov förbannad

2026 06 10

När premiärminister Nikol Pashinyan utropade seger i armeniska valet i söndags var det ett tungt slag för Moskva.

Putinregimen hade hoppats på betydligt större inflytande än de 23 procent som det proryska partiet Starkt Armenien lyckades kamma hem.

Valet markerade ytterligare ett steg närmare EU för Armenien och ett steg längre från det historiskt allierade Ryssland.

Armeniens distansering från Moskva har dock pågått ett tag. Redan 2024 meddelade Pashinyan att landet fryser sitt medlemskap i den Rysslandsledda militäralliansen CSTO. Då slutade man även att bidra till att finansiera organisationen.

Lavrov kräver pengarna

Två år senare konstaterar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Armenien följt sitt besked om att sluta betala räkningarna.

Inga pengar har kommit in. Och det får ministern att gå i taket. Lavrov hotar att aktivera artikeln som berövar Armenien dess rösträtt och som i slutändan kan leda till uteslutning.

– Armenien har legat i skuld till CSTOS:s budget i över två år. En situation som föreskrivs i organisationens stadga, och vi enades idag om att överväga att åberopa den relevanta artikeln, säger han enligt The Moscow Times.

LÄS MER: Rasar mot EU: vill att vi ”begår självmord”

Litar inte på Putin

Skälet till att Armenien frös sitt deltagande i CSTO var att man anser att alliansen misslyckades med att bistå landet när Azerbajdzjan inledde en militär operation i utbrytarregionen Nagorno-Karabach 2023.

Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten. För två år sedan slängde Armenien ut ryska soldater från landets gränser och sprickan har ökat mellan de två allierade.

I samband med att landet närmat sig EU och USA har Kreml å sin sida varnat för “ett nytt Ukraina”.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Rysslands diktator Vladimir Putin i maj, enligt RBC Ukraine.

LÄS MER: Seger för Moskva – Natoland trycker på stoppknappen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen