Uppgifterna kommer på onsdagsmorgonen efter tre incidenter med drönare som flugit över Arlanda flygplats utanför Stockholm.

Utöver den polisutredning som pågår har även Försvarsmakten kallats in som i sin tur upprättat en incidentrapport till Nato, uppger Ekot. 

Stämmer uppgifterna är det en rimlig åtgärd, menar Hans Liwång, docent i militärteknik vid Försvarshögskolan.

– Försvaret har mer än polisen av den signalspaningsutrustning som kan användas för att lokalisera signaler mellan drönare eller mellan drönare och marken, säger han till radion.

Tre dagar i rad

Den första incidenten ägde rum natten till måndagen. Minst fyra drönare observerades vid flygplatsen som akutstängde all flygtrafik under ett par timmars tid.

Enligt polisen rapporterades det om drönaraktivitet i Uppsala samma kväll innan larmet från Arlanda.

– De har rört sig i närheten av våra lokaler, alltså polisens lakor, sade Tobias Ahlen-Svalbro från polisen till UNT tidigare i veckan.

Under måndagskvällen observerades ännu en drönare vid Arlanda som störde flygtrafiken.

Igår, tisdag, hände det för tredje dagen i rad.

– Det har observerats drönare i direkt anslutning till flygplatsen, vilket har påverkat rörelsemönstret hur planen kan starta och landa, säger Eric Casselberg, som är tjänsteman i beredskap på Luftfartsverket, till SvD.

Experter: på polisens begäran

Efter den första incidenten inledde polisen en utredning om flygplatssabotage. Enligt experter som Ekot talat med är det sannolikt också polisen som kopplat in Försvarsmakten för att få hjälp.

Militären kan med sin utrustning både stoppa och störa drönare samt ta in information som skickas till drönarpiloten, vars plats också kan lokaliseras.

— Man kan säga mer om hur drönarna styrs och vilken information som skickats mellan marken och drönarna. Det skulle vara viktigt för utredningen av den här händelsen, säger Hans Liwång.

Enligt radiokanalens källor har Nato tagit emot den rapport som Försvaret upprättat, vilket ska följa reglerna för samarbetet i alliansen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Enligt domen ska Ica-handlarna haft tillgång till insiderinformation om Ica-aktien, innan Ica köptes ut från börsen hösten 2021. Ica-handlarna och åtta andra personer köpte då flera aktier och drog tillsammans in 16 miljoner kronor.

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott.

Trots det fortsätter många att driva och äga sina butiker, enligt en granskning från Handelsnytt.

Enligt granskningen har bara en Ica-handlare sålt sin butik efter domen.

Uppgifterna får fackförbundet Handels att gå i taket.

– Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga. Arbetsgivare som trots domar får fortsätta arbeta och utsätta sina anställda för obehag är oerhört problematiskt.

Det säger Linda Palmetzhofer, ordförande i Handelsanställdas förbund, till Handelsnytt.

– Det är uppenbart att Ica behöver agera bättre mot handlare som missköter sig. Här förväntar vi oss en ökad samverkan med Ica, framför allt på central nivå för att komma till bukt med problematiken, fortsätter Palmetzhofer som anser att Ica-koncernen saknar en ”överordnad HR-avdelning” som kan se till att ”olämpliga personer plockas bort”.

– Vi efterlyser en större handlingskraftighet från Ica. Våra medlemmar förtjänar en arbetsplats som agerar på uppenbara problem.

Ica-handlarna svarar

Medlemsorganisation för Sveriges Ica-handlare, ICA-handlarnas Förbund, har svarat på kritiken genom vd:n Göran Blomberg.

– Vår hantering måste vara rättssäker. Om vi agerade godtyckligt skulle det skapa osäkerhet i handlarkåren, säger han till tidningen Arbetet.

Vidare uppger Blomberg att Ica-handlare måste förhålla sig till de riktlinjer som satts upp.  

– Ica-handlarens avtal med Ica Sverige och Ica-handlarnas Förbunds stadga slår fast att handlaren ska följa regler kring exempelvis arbetsmiljö och matsäkerhet. När vi upptäcker avvikelser inleds en dialog med medlemmen. Bristerna följs upp och åtgärdas, säger han till tidningen.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen