UPPGIFTER: Sverige slår larm till Nato

2024 09 11

Försvarsmakten i Sverige har slagit larm till militäralliansen Nato.

Uppgifterna kommer på onsdagsmorgonen efter tre incidenter med drönare som flugit över Arlanda flygplats utanför Stockholm.

Utöver den polisutredning som pågår har även Försvarsmakten kallats in som i sin tur upprättat en incidentrapport till Nato, uppger Ekot. 

Stämmer uppgifterna är det en rimlig åtgärd, menar Hans Liwång, docent i militärteknik vid Försvarshögskolan.

– Försvaret har mer än polisen av den signalspaningsutrustning som kan användas för att lokalisera signaler mellan drönare eller mellan drönare och marken, säger han till radion.

Tre dagar i rad

Den första incidenten ägde rum natten till måndagen. Minst fyra drönare observerades vid flygplatsen som akutstängde all flygtrafik under ett par timmars tid.

Enligt polisen rapporterades det om drönaraktivitet i Uppsala samma kväll innan larmet från Arlanda.

– De har rört sig i närheten av våra lokaler, alltså polisens lakor, sade Tobias Ahlen-Svalbro från polisen till UNT tidigare i veckan.

Under måndagskvällen observerades ännu en drönare vid Arlanda som störde flygtrafiken.

Igår, tisdag, hände det för tredje dagen i rad.

– Det har observerats drönare i direkt anslutning till flygplatsen, vilket har påverkat rörelsemönstret hur planen kan starta och landa, säger Eric Casselberg, som är tjänsteman i beredskap på Luftfartsverket, till SvD.

Experter: på polisens begäran

Efter den första incidenten inledde polisen en utredning om flygplatssabotage. Enligt experter som Ekot talat med är det sannolikt också polisen som kopplat in Försvarsmakten för att få hjälp.

Militären kan med sin utrustning både stoppa och störa drönare samt ta in information som skickas till drönarpiloten, vars plats också kan lokaliseras.

— Man kan säga mer om hur drönarna styrs och vilken information som skickats mellan marken och drönarna. Det skulle vara viktigt för utredningen av den här händelsen, säger Hans Liwång.

Enligt radiokanalens källor har Nato tagit emot den rapport som Försvaret upprättat, vilket ska följa reglerna för samarbetet i alliansen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: 20 000 tyskar evakueras

2025 06 04

Flera byggnader i centrala Köln evakueras.

Evakueringsordern har utfärdats efter att tre bomber från andra världskriget hittats i den tyska staden.

Enligt tyska medier rör det sig om den största evakueringsordern i Köln sedan kriget slutade för 80 år sedan. Totalt kommer cirka 20 000 personer att evakueras.

– Det evakuerade området omfattar hela den gamla delen av staden, 58 hotell, tre broar över Rhen, rådhuset, järnvägsstationen i distriktet Deutz, ett sjukhus och två vårdcentraler, rapporterar DW.

Bombtekniker har anlänt till området för att desarmera bomberna.  

Amerikanska bomber

Bomberna som identifierats är amerikanska.

Det rör sig om tre rejäla sprängladdningar. Två av bomberna väger 90 kilo och den tredje 45 kilo.  

Händelsen är unik i sin storlek, men upptäckter av bomber är inte ovanligt i Köln. Staden var ett av de främsta målen för de allierade bombflygplanen under andra världskriget.

Bland annat riktade det brittiska flygvapnet, Royal Air Force, in sig på Köln i sitt första "tusenplansanfall" mot en tysk stad natten till den 31 maj 1942. Då släpptes 1 455 ton bomber, vilket ledde till att tusentals byggnader förstördes eller skadades.

Många bomber exploderade inte

De allierade uppges ha släppt över fem miljoner bomber över Tyskland under kriget. En av tio exploderade inte, vilket förklarar de fortsatta fynden av bomber i tyska städer.

I snitt hittas 5 000 odetonerade sprängladdningar årligen, rapporterar den tyska tidningen Der Spiegel.

Vid flera upptäckter måste tusentals människor evakueras.

År 2020 evakuerades omkring 13 000 människor från Gallus i tyska Frankfurt efter att en bomb från andra världskriget hittats på en byggarbetsplats.

Den största evakueringen genomfördes 2017 i Frankfurt.

Då evakuerades 65 000 människor efter att en brittisk bomb på 1,4 ton hittats i staden.

Foto:

Text: Redaktionen

Förbud mot tradition på studenten – överraskas med böter

2025 06 04

En klassisk svensk “tradition” vid studentfirande är egentligen förbjuden.

Men det verkar många inte känna till – eller åtminstone glömma bort i samband med den speciella dagen.

Det handlar om familj och andra anhöriga som köper alkohol och hänger runt halsen på studenten.

En gåva som innebär langning och kan ge böter eller fängelse i två år. Är brottet grovt kan det sluta i fyra år bakom galler.

– Man ska vara 20 år för att köpa eller inneha alkohol. Förser man någon under 20 så är det ett brott, säger Henrik Gustavsson, lokalpolisområdeschef i Torsby, till SR.

"Många är inte medvetna"

Inför studentveckorna jobbar Systembolaget aktivt mot langning.

Att hänga en liten bubbelflaska runt halsen på en student kan framstå som oskyldigt, men är alltså till mångas överraskning olagligt.

Enligt Filip Arvidsson på Systembolaget är det en stor andel som inte ens reflekterat över att man langar vid en sådan situation.

– Många är inte medvetna om att de langar när de hänger en flaska med alkoholhaltig dryck runt halsen på en student som sedan förtärs på studentflaket. Samma sak gällande studentpresent, där man överlåter alkohol till en minderårig, säger han till Ulricehamns Tidning.

Här går gränsen

Per Magnusson, som också jobbar på Systembolaget, ger en liknande bild.

Det är inte sällan som personalen frågas om råd om dryck som ska hängas runt halsen på studenten.

– Och då ställer vi motfrågan: hur gammal är studenten? Säger man att den inte fyllt 20 år, då styr vi in på våra alkoholfria alternativ direkt, säger han till SR.

Systembolagets ambition är att få fler att våga säga nej till att langa alkohol. Det görs genom att erbjuda stöd och information.

– Att bjuda en minderårig på en mindre mängd alkohol under ordnade former, där alkoholen förtärs på plats med dig närvarande, är inte olagligt. Men om du överlåter alkohol till en minderårig och inte avser medverka när den förtärs är det olagligt, säger Filip Arvidsson till TV4.

Foto: Mats Fallqvist, Länsmuseet Gävleborg

Text: Redaktionen