Hoppas på att bli USA:s 51:a delstat

2021 05 09

Tunga senatorer inom både Demokraterna och Republikanerna har uttryckt stöd för att Puerto Rico blir USA:s 51:a delstat.

Med 3,2 miljoner invånare skulle Puerto Rico, som idag är ett av USA:s fem territorier, bli USA:s 31:a folkrikaste delstat, det vill säga större än delstater som Nevada och Iowa och därmed få stor påverkan på exempelvis presidentvalen.

Vid USA-valet i november 2020 röstade 53% av invånarna i det amerikanska territoriet Puerto Rico ja till att bli en delstat i USA mot 47% som röstade nej. Demokratiske kongressledamoten Darren Soto från Florida jobbar nu allt hårdare på att göra verklighet av drömmen för många puertoricaner.

Både i Florida och New York utgör invånare med koppling till Puerto Rico en betydande andel av väljarna och de bedöms exempelvis ha hjälpt Floridas republikanske senator Rick Scott till seger över den sittande demokratiske senatorn Bill Nelson 2018.

Senator Martin Heinrich från New Mexico (D) har lovat att slåss för att ge Puerto Rico status som delstat och Soto (D) pressar nu på för att även få med sig Floridasenatorn Marco Rubio (R) som tidigare utryckt sitt stöd i frågan.

ANALYS

Det finns främst tre hinder för att nå upp till de 60 röster av senatens totalt 100 som krävs för att göra Puerto Rico till USA:s 51:a delstat:

Puerto har en stor skuld som behöver hanteras – helst innan delstatsfrågan avgörs.

En del politiker tvekar då de hade önskat en större segermarginal i folkomröstningen, tex 60% istället för 53%.

Puerto Rico väntas främst rösta på Demokraterna vilket gör att det kan bli svårt att samla tillräckligt många röster i senaten bland Republikanerna.

[forminator_poll id="1198"]

JUST NU: EU tvärvänder – backar från Ukrainastöd

2025 10 10

EU kommer avsluta ett av unionens stödprogram för Ukraina.

Den 4 mars 2022 aktiverade EU det så kallade massflyktsdirektivet.

Det innebär att personer från Ukraina direkt ska kunna få tillfälligt skydd och uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsstater.

Nu har EU fattat beslutet att avsluta stödet.

Ukraina har meddelats

EU har nu uppmanat den ukrainska regeringen att börja förbereda sig för att de mest utsatta medborgarna kommer att återvända.

– Europeiska unionen har meddelat att man planerar att avsluta sitt stödprogram för ukrainska flyktingar från och med mars 2027, säger den ukrainska parlamentsledamoten Viktoria Hryb, rapporterar Kyiv Post.

Efter att massflyktsdirektivet aktiverades i mars 2022 har det förlängts två gånger.

Enligt de nya riktlinjerna förväntas länderna i EU avveckla programmet och samtidigt säkerställa stöd till ukrainare när de förbereder sig för att återvända hem.

– Efter 2027 kommer bara ukrainare som har officiella jobb och har fått uppehållstillstånd eller medborgarskap att få stanna i EU-länder. Alla andra kommer att behöva återvända hem, säger Viktoria Hryb.

”Återuppbygga landet”

De nya rekommendationerna till EU:s medlemsländer uppmanar till en samordnad plan som hjälper flyktingar att återvända och återintegreras i Ukraina.

– EU:s solidaritet med Ukraina förblir oförändrad. Men att det är dags att förbereda sig
för det ögonblick då landets medborgare kan återvända hem och delta i återuppbyggnaden av landet, säger Danmarks migrationsminister Kaare Dybvad Bek, rapporterar tidningen.

Läs också: EU:s besked – så ska ryska stridsflygen hanteras

Ekonomiskt stöd

En del europeiska länder har redan börjat förbereda ekonomiskt stöd till ukrainare som väljer att återvända.

Irland håller på att utveckla ett nytt program som kan betala upp till 2 500 euro för privatpersoner och 10 000 euro till familjer som återvänder.

I Finland diskuteras ett stöd på upp till 5 300 euro.

Rekommendationerna från EU är inte juridiskt bindande, så varje land kan själva bestämma hur man vill agera.

Läs också: EU nära mardröm – ”kan förändras i grunden”

Foto: President of Ukraine Office resp Dati Bendo, European Union, 2025

Text: Redaktionen

Nytt bidrag för barnfamiljer – 200 000 beviljas

2025 10 10

Regeringen har infört ett nytt bidrag för barnfamiljer.

I våras presenterade regeringen en ny satsning på barnfamiljer.

I somras beslutade riksdagen att genomföra satsningen.

Det innebär att det nu är möjligt för barnfamiljer att ansöka om ytterligare bidrag för sina barn.

Fritidskortet

Den nya satsningen, Fritidskortet, lanserades i mitten av september.

– Fritidskortet för barn och unga är regeringens stora reform för att främja barns och ungas deltagande i fritidsaktiviteter. Det är en av de största folkhälsoreformerna som görs på många år, framhåller regeringen i ett uttalande.

Nu, knapp en månad senare, har över 200 000 barn sökt och beviljats stödet.

– Vi är glada att så många har använt vår tjänst och hämtat Fritidskortet. Vi kan se att antalet hämtade fritidskort fortsätter att öka, säger Sofie Arvidsson som är enhetschef på E-hälsomyndigheten, i ett uttalande.

Läs också: Stort problem för svenska butiker: Stölderna ökar

Olika belopp

Vårdnadshavare kan använda Fritidskortet för att betala för barnens fritidsaktiviteter.

Det kan handla om idrott, dans eller musik.

Alla barn i åldrarna 8 till 16 år kan få 500 kronor varje år.

Barn som bor i hushåll som har fått bostadsbidrag förra året kan få ett utökat bidrag på 2 000 kronor.

Det är 32 000 barn som har fått det utökade bidrag än så länge.

– Vi kan se att det finns ett behov och vi vill att fler ska ta del av Fritidskortet. Att barn och ungdomar har en meningsfull fritid påverkar både deras psykiska och fysiska mående, säger Sofie Arvidsson.

Går fortfarande att ansöka

Fritidskortet har införts för att fler barn och unga, oavsett familjens ekonomi, ska få möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid.

– Att må bra och att göra roliga saker påverkar hälsan på ett positivt sätt. Genom aktiviteter i föreningar och kommunala kulturskolor kan barnen få social gemenskap, känna trygghet, utveckla ett intresse och röra på sig, säger Folkhälsomyndighetens projektledare för Fritikskortet Madeleine Larsson, i ett uttalande.

Fritidskortet går att använda fram till den 30 november.

Läs också: ”Allvarligt” – 1,3 miljoner svenskar har samma problem på jobbet

Foto: J. Rockowitz

Text: Redaktionen