Svenska folket nobbar restauranger – dit går pengarna istället

2024 09 09

Svenskarna drar in på restaurangbesöken.

Det har som bekant varit några tuffa ekonomiska år för hushållen.

Det kan vara en bidragande anledning till varför svenskarna nu nobbar restauranger och caféer.

En ny undersökning visar att de svenska hushållen lägger mindre pengar på restaurangbesök, i synnerhet om man jämför med andra europeiska länder.

Det rapporterar Dagligvarunytt.

Ny undersökning

En konsumentundersökning från CPS GFK visar att svenskarna drar ner på pengarna som spenderas på restauranger och caféer.

Istället väljer man att lägga pengarna på matkassen.

Svenskarna väljer även i större omfattning att laga måltider hemma än att köpa utemat.

“Blir hårdare konkurrens”

Elin Scotford, analytiker på CPS GFK, menar att det leder till en ännu hårdare konkurrens bland restaurangerna.

– Svenskarna verkar vilja hålla mer i plånboken än de europeiska hushållen just nu, förklarar hon.

– Detta trots att 33 procent av hushållen nu uppger att de inte behöver hålla igen ekonomiskt, att jämföra med 25 procent i EU. För landets restauranger och caféer betyder det en hårdare konkurrens om de kvarvarande 24 procent som inte vill prioritera bort utelivet.

Hushållen rikare

Beskedet om att svenska folket nobbar restauranger kommer trots att en ny sammanställning från banken SEB visar att de svenska hushållens förmögenhet har nått en ny rekordnivå.

– Hushållens förmögenhet fortsätter att trotsa lågkonjunkturen och nådde under andra kvartalet en ny toppnotering på nästan 28 800 miljarder kronor, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i samband med ett pressmeddelande.

– En rekordstor skatteåterbäring, som ett resultat av räntetoppen 2023, och en god utdelningssäsong är några av de faktorer som fick förmögenheten att växa under kvartalet.

Väljer hellre matkassen

När det kommer till hur man väljer att spendera pengarna tycks många svenskar hur som helst föredra matkassen framför restaurangen.

Kampen om uppmärksamheten väntas därmed bli allt mer intensiv bland landets krogar och restauranger.

Foto: S. Seitamaa

Text: Redaktionen

JUST NU: Nato bekräftar enormt fiasko för Putin

2025 06 04

Vladimir Putin har länge använt Rysslands militära förmåga som ett avskräckningsmedel mot västvärlden och Ukraina.

Under kriget gång har Putins ständigt hotat med kärnvapen och ”militära åtgärder” i försök att avskräcka väst från att stödja Ukraina.

Nu har den ryska avskräckningsförmågan fått sig en rejäl törn.

Ukrainas drönaroperation ”Spindelnät”, som genomfördes i måndags, har skadat 40 ryska bombflygplan och totalförstört 10 till 13 plan.

Det uppger en högt uppsatt tjänsteman vid Nato på onsdagseftermiddagen. 

– De förstörda flygplanen bär ansvaret för 3 000 kryssningsrobotar som har avfyrats mot kritisk infrastruktur och civila mål i Ukraina sedan krigets början, säger tjänstemannen enligt Meduza.

”Oerhört hårt slag mot Ryssland”

Nato bekräftar således Ukrainas uppgifter om att ett 40-tal ryska bombplan träffades i drönaroperationen. Av dessa ska alltså 10-13 vara helt förstörda.

Ett enormt fiasko för den ryska krigsmakten.

– Attacken försvagar Rysslands militära prestationsförmåga och ökar dess krigskostnader. Samtidigt är attacken symboliskt och kommunikationsmässigt mycket viktig för Ukraina eftersom den visar att Ukraina kan överraska Ryssland.

Det säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskaper vid Försvarshögskolan och universitetsforskare vid Helsingfors universitet, till Yle.

Militärexperten och tidigare överstelöjtnant Joakim Paasikivi gör samma bedömning.

– Detta är ett oerhört hårt slag mot Ryssland. Det kommer få långsiktiga effekter bland annat eftersom den här typen av plan inte tillverkas längre, säger han till SVT.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Ryssland “extremt provocerat" – Kreml varnar för nytt krig

UPPGIFTER: Amerikansk militär fruktar stor attack i USA

Rysslands ex-president erkänner: Vi söker ”fullständig förintelse”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Gigantiskt rökmoln drar in över Sverige

2025 06 04

Kanada har drabbats av omfattande skogsbränder under hela maj och början av juni.

Tiotusentals invånare har evakuerats från provinserna Saskatchewan, Manitoba och Ontario.

Men det är inte bara Kanada som påverkas. 

Satellitbilder har visat hur stora rökmoln rör sig bort från skogsbränderna. Rökmolnen har färdats över Atlanten och nått Europa vid flera tillfällen, rapporterar EU:s klimatövervakningsprogram Copernicus Climate Change Service.

Den 18-19 maj nådde ett stort rökmoln Grekland och östra Medelhavet.  

Ett andra, mycket större rökmoln, korsade Atlanten under den sista veckan i maj och nådde de nordvästra delarna av Europa den 1 juni.

Nu har ytterligare ett rökmoln svept in över den europeiska kontinenten. Och den här gången drabbas Norden.

Det visar nya satellitbilder som danska TV2 tagit del av.

– Röken anlände redan till nordvästra Europa på söndagen och drog in över Danmark (och Sverige, reds.anm) under tisdagen, rapporterar kanalen.

Så påverkas allmänheten

Enligt Christoffer Karoff, docent vid institutionen för geovetenskap vid Aarhus universitet, går det att se röken med blotta ögat.

– För det första ger röken himlen ett mjölkvitt sken, vilket kommer att skymma solens strålar. Dessutom blir soluppgångar och solnedgångar rödare, eftersom endast de långvågiga rödaktiga färgerna går igenom lagret av sotpartiklar.

Så påverkas luftkvalitén

EU:s Copernicus fastslår att luftkvalitén inte kommer att påverkas i någon större skala, eftersom rökmolnen vanligtvis befinner sig på mycket hög höjd.

– Skogsbränder är en vanlig företeelse i skogar på norra halvklotet från våren och under sommarmånaderna. Fram till början av juni visar våra data att de centrala regionerna i Kanada upplevt några mycket intensiva veckor vad gäller utsläpp från skogsbränder, säger Mark Parrington, senior forskare vid Copernicus atmosfärövervakningstjänst, i ett uttalande.

– Dessa uppgifter, och det faktum att vi kan observera röken i Europa, är en återspegling av omfattningen av bränderna och de effekter de har haft i Manitoba och Saskatchewan. På CAMS övervakar vi händelser som dessa för att förstå hur de påverkar atmosfären och luftkvaliteten regionalt och globalt.

Akrivfoto: V.Aivazovsky

Text: Redaktionen