Flera villaägare måste betala 90 000 kronor – “helt orimligt”

2024 09 09

Husägare som avser att investera i solceller kan nu åka på en kraftig ekonomisk smäll.

Det handlar om ett nytt beslut som fastställer att den villaägare som tänker installera solceller nu måste betala stora belopp till det lokala elnätsboalget.

Detta utöver kostnaden för anläggningen och installationen, rapporterar Dagens industri.

Bakom beskedet står Energimarknadsinspektionen, Ei, som nu bekräftar att EU-regler trumfar den svenska lagstiftningen på området, vilket därmed innebär en ny praxis.

Ska betala 93 000: "Orimligt"

Bakgrunden är följande.

Kristianstad kommun och bolaget C4 Elnät AB hade på grund av kapacitetsskäl begärt avgifter på 116 000 respektive 1,1 miljoner kronor för att ansluta nya solcellsanläggningar till elnätet.

Kunderna motsatte sig detta och begärde prövning hos Ei – som alltså inte väljer att gå på kundernas linje men sänker anslutningsavgifterna till 50 000 respektive 93 000 kronor.

Branschorganisationen Svensk Solenergi häpnar över beslutet och den nya tolkningen.

Tidigare har Ei ansett att installation av produktion inom befintlig huvudsäkring inte utgör en ny anslutning och därför inte ska beläggas med anslutningsavgift. Att frångå denna praxis skapar orimliga konsekvenser för de hushåll som triggar en elnätsförstärkning, säger Oskar Öhrman som är tekniskt ansvarig på Svensk Solenergi, till Di.

Ei: "Kan inte återgå till tidigare praxis"

Oskar Öhrman kallar avgifterna för “vettlösa kostnader”.

Egentligen har inte elnätsbolagen rätt enligt svensk lag att ta ut anslutningsavgift för solcellskunder med abonnemang “för en säkring om högst 63 ampere som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt”, skriver tidningen.

Ei beklagar kritiken som uppstått, men menar att att man gjort rätt tolkning.

– Vår roll som myndighet är att tolka lagstiftningen och vi anser inte att vi kan återgå till tidigare praxis med mindre än att regelverket ändras, säger Jerker Sidén, analytiker på Ei, till Di.

"Ska bära sina egna kostnader"

Enligt Ei är det inte förenligt med EU:s elmarknadsförordning att reducera nätavgiften, det vill säga inmatningstariffen, för mindre produktionsanläggningar.

Där anges att varje nätanvändare, även producenter, ska bära sina egna kostnader, skriver myndigheten på sin hemsida.

– Om en ägare av en mindre produktionsanläggning, till exempel solceller, får en reducerad avgift innebär det i praktiken att kostnaden skjuts över på andra nätanvändare som då får en högre elnätsavgift.

Ska vara "skälig"

Den avgift som elnätsföretagen tar ut ska enligt lagen vara “skäliga”, framhåller Energimarknadsbyrån.

Avgiften för nyanslutningen får vara avståndsberoende och avgiftens storlek kan påverkas av din nya anläggnings geografiska läge samt den avtalade effekten, framhåller konsumentbyrån i ett uttalande.

Foto: Vivint Solar

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Klartecken från USA – Moskva inom räckhåll

2025 10 02

USA har svängt.

För första gången har Trumpregeringen gett grönt ljus till att börja förse Ukraina med underrättelseinformation som möjliggör långdistansattacker mot Ryssland.

Det innebär att Ukraina får betydligt bättre förutsättningar för att slå till mot rysk energiinfrastruktur långt in i landet, rapporterar Wall Street Journal och Reuters.

Amerikanerna uppges även uppmana Natoallierade att ge motsvarande stöd till Ukraina.

– Vi väntar på skriftlig vägledning från Vita huset innan vi delar med oss av nödvändiga underrättelser, säger en amerikansk tjänsteman till WSJ.

Moskva inom räckhåll

I mars uppgavs att USA slutade dela underrättelseinformation till Ukraina.

Det nya beskedet skulle dock göra det möjligt för ukrainska militären att slå till mot raffinaderier, rörledningar, kraftverk och annan infrastruktur som ligger långt in på ryskt territorium.

Syftet är att fortsätta försvaga Rysslands redan sköra ekonomi.

Vita huset har än så länge inte bekräftat uppgifterna, som kommer kort efter att Donald Trump tvärvänt och hävdat att Ukraina kan återta allt sitt land som ockuperats av Ryssland.

Det är dessutom enbart några dagar sedan vicepresident JD Vance uppgav att USA överväger att säga ja till Ukrainas begäran om Tomahawks – robotar med en räckvidd på 2 500 kilometer.

Kombinationen av Tomahawks och amerikansk underrättelsetjänst innebär att missilerna därmed har potential att slå mot Moskva och större delen av västra Ryssland om de avfyras från Ukraina.

Vi tittar verkligen på ett antal förfrågningar från européerna, sade Vance till Fox i helgen.

LÄS MER: Fyra EU-länder betalar mer till Ryssland än Ukraina

"Dags för Ukraina att agera"

Enligt Trump är den ryska befolkningen i storstäderna omedvetna om landets katastrofala ekonomi, men när krisen når befolkningen i Moskva och Sankt Petersburg kan Ukraina vinna kriget, menar presidenten.

– Putin och Ryssland har STORA ekonomiska problem, och det är dags för Ukraina att agera. Hur som helst önskar jag båda länderna lycka till, framhöll Trump på Truth Social förra veckan.

LÄS OCKSÅ: Ilsken folksamling utanför Putins kontor

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Nytt Natoland på väg att byta sida – nu till helgen

2025 10 02

Slovakien och Ungern beskrivs idag av många som de mest proryska länderna inom Nato och EU.

Nu kan ytterligare ett land vara på väg att rikta blickarna mot Ryssland snarare än att fortsätta alliera sig med Europa.

Imorgon fredag går nämligen Tjeckien till val.

Och enligt de senaste opinionsundersökningarna väntas miljardären Andrej Babiš gå segrande ur historien, rapporterar ABC News.

– Om han vinner skulle han ansluta sig till Viktor Orbán från Ungern och Robert Fico från Slovakien, vars länder har vägrat att ge militärt bistånd till Ukraina, fortsätter att importera rysk olja och motsätter sig sanktioner mot Ryssland, skriver tv-kanalen.

"Ser inte Ryssland som ett hot"

Andrej Babiš leder oppositionen i Tjeckien.

Han har tidigare gått samman med Orbán för att skapa en ny allians i Europaparlamentet kallad “Patrioterna för Europa”.

Babiš väntas vinna stort i parlamentsvalet till helgen. Omkring 30 procent är prognosen, men det räcker inte för att regera ensam. Han kommer att behöva två koalitionspartner, vilket skulle kunna bli den vänsterextrema koalitionen Stacilo och det högerextrema partiet Frihet och direktdemokrati, som bland annat vill utvisa majoriteten av de 380 000 ukrainska flyktingarna i Tjeckien.

De två koalitionerna ser inte Ryssland som ett hot, upprepar sin propaganda och ser ingen framtid för Tjeckien i EU och Nato, rapporterar ABC News.

LÄS OCKSÅ: Fyra EU-länder betalar mer till Ryssland än Ukraina

Förföljd av skandaler

Miljardären Andrej Babiš föddes i Slovakien och har länge varit rubrikernas man i Tjeckien.

Han var premiärminister i landet mellan 2017 och 2021 då han ledde ANO 2011, ett mitten-högerparti som han själv grundat.

Förra året nåddes en förlikning mellan Babiš och det slovakiska inrikesdepartementet efter anklagelser om att han skulle ha samarbetat med den hemliga polisen under kommunisttiden i dåvarande Tjeckoslovakien. 

Två gånger under 2019 utbröt massiva protester i Tjeckien som krävde hans avgång.

Han står även anklagad för intressekonflikter eftersom hans företag fått stora EU- och statliga stöd samtidigt som han haft politisk makt.

LÄS OCKSÅ: Finland varnar Vladimir Putin

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp President of Russia Office

Text: Redaktionen