Trycket är just nu enormt på den spanska ögruppen utanför Västafrika.

Detta i bakgrund av en just nu dramatisk ökning av antalet afrikanska migranter och flyktingar som tar sig till öarna över den farliga havsvägen, rapporterar Deutsche Welle.

Och nu befinner sig den minsta av Kanarieöarna, El Hierro, i en akut vårdkris.

"Total översköljning"

Omkring 12 000 personer bor på El Hierro vars yta uppgår till blott 278 kvadratkilometer.

Lokalbefolkningen har visat stor solidaritet med migranterna, som framför allt kommer från Mali.

Enligt det spanska inrikesdepartementet anlände knappt 15 000 personer till den lilla ön under 2023. Uppgifter från Sveriges Radio, som hänvisar till Kanarieöarnas biträdande barnminister, är det nu dubbelt så många som motsvarande period förra året.

Det handlar om över 25 000 personer varav många är barn.

– Kanarieöarna står inför en total översköljning i hanteringen av ensamkommande migrantbarn, framhåller Kanarieöarnas president Fernando Clavijo enligt brittiska Express.

Vädjar till Madrid

Nu har bägaren runnit över.

Ögruppens resurser är på väg att ta slut och Fernando Clavijo vädjar nu till den spanska regeringen i Madrid att agera omedelbart.

– Vi kommer att upprätta en rättslig process mot staten. Kanarieöarna har gjort jobbet med att ta hand om de minderåriga som anländer till öarna, men den spanska regeringen har lämnat oss ensamma, uttrycker Fernando Clavijo på sociala medier.

"Humanitärt problem"

Enligt presidenten står El Hierro inför ett “humanitärt problem” som behöva adresseras omgående.

Lokala uppgifter pekar på att ön i nuvarande takt förväntar sig att minst 75 000 människor kommer att försöka nå Europa via Kanarieöarna bara i september och oktober.

På El Hierro gör man allt i sin makt för att hjälpa de som tagit sig över havet, men behöver alltså hjälp med att slussa personerna vidare från den lilla ön.

– Även om invånare på ön kan vara trötta så kommer de att göra allt för att hjälpa migranterna, säger Francis Mendoza, koordinator för en grupp av volontärer inom Kanarieöarnas civilskydd, till DW.

Foto: M. Condruz

Text: Redaktionen

Tillsammans med sin brittiska kollega, MI6-chefen Richard Moore, har Burns gjort ett uttalande om den globala säkerhetssituationen.

Där framkommer det att Ryssland har varit mycket nära att använda sig av taktiska kärnvapen i kriget i Ukraina.

”Reell risk” i Ukraina

Enligt de två underrättelsecheferna fanns det en ”reell risk för potentiell användning av taktiska kärnvapen” i Ukraina hösten 2022, rapporterar TV2.

Uttalandet kommer i ett inlägg som underrättelsecheferna har publicerat i Financial Times, och det är första gången någonsin som ledare för de två underrättelsetjänsterna skriver en gemensam artikel av det här slaget, enligt kanalen.

Burns och Moore framhåller att det är ”viktigare än någonsin” att fortsätta den nuvarande politiska kursen och stödja Ukrainas kamp mot Ryssland.

– En fortsättning på den nuvarande kursen i Ukraina är mer avgörande än någonsin. Putin kommer inte att lyckas bli av med Ukrainas suveränitet och självständighet, skriver Burns och Moore.

Tomt prat om ”röda linjer”?

Enligt underrättelseinformation ska Rysslands alltså ha varit mycket nära att använda sig av taktiska kärnvapen hösten 2022.

Några detaljer ges inte, men det är också känt att Ryssland har omprövat kärnvapendoktrin och flera gånger hotat med att använda kärnvapen.

De ryska hoten har bland annat lett till att västvärldens vapenleveranser till Ukraina har saktats ned, enligt Kyiv Independent.

Samtidigt har många, inte minst Ukraina, framhållit att Rysslands tal om ”röda linjer” som inte får överträdas tycks vara en bluff.

Den ukrainska offensiven i Kursk borde rimligtvis ha setts som en överträdelse av dessa ”röda linjer”, ändå har Ryssland inte agerat därefter.

Volodymyr Zelenskyj har framhållit detta som ett argument för att västvärlden är alltför försiktig i sitt stöd till Ukraina, och låter sig skrämmas av tomma hot från rysk sida. Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen