Elforskare rasar: “Sverige blir jätteförlorare”

2024 09 08

Ett nytt system väntas leda till högre elpriser.

Snart kommer ett nytt elsystem att introduceras.

Det är i oktober som systemet “flödesbaserad marknadskoppling” införs i Norden.

Syftet med förändringen är att öka överföringen av el mellan de nordiska länderna och få mer förnybar el i näten.

Elforskare rasar

Förändringen tas inte väl emot av alla.

Svenska kraftnät har provkört systemet, och där blev resultatet en tioprocentig ökning av elpriserna i Sverige.

Elmarknadsexperten Mats Nilsson rasar mot beslutet.

– Sverige är jätteförlorare, säger han till Aftonbladet.

Norge vinnare

Nilsson förklarar vidare att Norge blir vinnare på det nya systemet.

Han menar att beslutet inte är eftertänkt.

– Det är en sak med tio procent dyrare julskinka. Men om ett företag med redan väldigt höga elpriser får ett sådant påslag, kan det innebära konkurs i värsta fall. 

Mer kritik

Även branschorganisationen Energiföretagen Sverige riktar kritik mot förändringen, som träder i kraft den 29 oktober.

– Med flowbased har priserna blivit mellan fem och femton procent högre i de svenska elområdena, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.

“Saknas analys”

Thorstensson fortsätter.

– Energiföretagen saknar konsekvens- respektive känslighetsanalyser och menar därför att införandet av flowbased borde ske stegvis, exempelvis genom att inte tillåta kraftflöden mot prisriktningen från starten, säger han.

– Det är viktigt inte minst mot bakgrund av den pågående översynen av elområden. Den skulle kunna innebära en förändring av elområdena i Sverige år 2027, vilket påverkar kapacitetsberäkningarna.

Energiföretagen understryker att de har svårt att de positiva effekterna av beslutet.

– Flowbased är en ny modell för att beräkna kapaciteten i stamnäten och därmed avgörande för hur mycket överföringskapacitet som finns tillgängligt för handel mellan olika elområden. 

– Ambitionen är en ökad samhällsnytta men Energiföretagen menar att de positiva effekterna är svåra att se. Inte minst som resultaten av de pågående parallellkörningar som startade i december 2022 visar att priserna i de svenska elområdena blir högre än med den nuvarande beräkningsmodellen.

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 25

Ett Göteborgsbolag går i konkurs.

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen


Ny butik öppnar – men alla får inte handla där

2025 05 25

En ny klädbutik öppnar i Göteborg – men bara för folk med en viss inkomst.

I Rannebergen i de nordöstra delarna av Göteborg öppnar nu en ny klädbutik.

Butiken säljer kläder från märken som Didrikson, Nudie och Maxomorra – men alla får inte handla där.

Köp i butiken kräver medlemskap – och medlemskap är bara till för personer som har en viss inkomst.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Tydlig målgrupp

Butiken KlädRätt finns för medlemmar som lever i ekonomisk utsatthet och deras primära målgrupp är barnhushåll i ekonomisk utsatthet.

– Men alla som uppfyller kriterierna för medlemskap är välkomna att handla hos oss, framgår via butikens webbsida.

Den vars inkomst är lägre än 14 100 kr i månaden efter skatt kan bli medlem.

Aldrig mer än en tredjedel

Priset på kläderna varierar men ett plagg kostar aldrig mer än en tredjedel av Konsumentverkets snittpris för normala kostnader för kläder och skor. 

På vissa plagg kan det förekomma små defekter, “men alla plagg som säljs är nya och användbara”. 

– Vårt mål är att ha ett brett och varierat utbud, men eftersom kläderna har donerats till oss kan sortimentet se olika ut från dag till dag.  

Ökar i Sverige

I Sverige levde 6 procent av befolkningen i materiell och social fattigdom under 2023. 

Det motsvarar drygt en halv miljon personer. 

Andelen som är den näst lägsta i hela EU har ökat med 2 procentenheter mellan 2021 och 2023.

Av de indikatorer som mäter materiell och social fattigdom är det vanligast i Sverige att inte ha råd att betala en större oförutsedd utgift.

Det konstaterade Statistiska centralbyrån i en rapport från slutet av 2024.

Så ser det ut i EU

EU-landet med lägst andel i materiell och social fattigdom är Slovenien, 5 procent av befolkningen. 

Högst är andelen i Rumänien, Bulgarien och Grekland, cirka en tredjedel av befolkningen. 

– Jämfört med 2021 har andelen i dessa tre länder minskat något, dock har den ökat i de flesta andra EU-länder, förklarar Statistiska centralbyrån i rapporten.

– Den största procentuella ökningen av materiell och social fattigdom skedde i Finland och Österrike.

Foto: M. Petrucci

Text: Redaktionen