Ny teknikbutik öppnar i Sverige – USA kan förbjuda företagets produkter

2024 09 05

En ny butik slår snart upp dörrarna i Stockholm.

Det rör sig om den kinesiska jätten DJI.

Bolaget, som arbetar med drönarteknik, är ett av de största i världen.

Samtidigt ställer sig USA kritiskt till företagets verksamhet, och det finns ett lagförslag om att förbjuda produkterna.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

“Nationell säkerhetsrisk”

DJIs produkter sägs kunna utgöra en “nationell säkerhetsrisk” för USA.

Nu kommer drönarföretaget att öppna en ny butik på Drottninggatan i centrala Stockholm, och Johan Falk, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, menar att det finns risker.

– Risken är att det sker en kartläggning av Sverige, att privata drönare används för att kartlägga hur Sverige fungerar och vilka sårbarheter som finns, säger han till SvD.

Kan kartlägga överallt

Johan Falk fortsätter.

– Kanske vill man kartlägga vad svenska företag håller på med. Man kan kartlägga överallt där drönarna används.

Finns i flera länder

Trots att USA är skeptiska gentemot företagets verksamhet har DJI kontor runt om i världen och är en ledande försäljare av drönare.

– DJI har sitt huvudkontor i Shenzhen, som allmänt betraktas som Kinas Silicon Valley, och har direkt tillgång till de leverantörer, råvaror och unga, kreativa talanger som krävs för långsiktig framgång, framhåller bolaget.

– Med hjälp av dessa resurser har vi vuxit från ett enda litet kontor 2006 till en global arbetsstyrka. Våra kontor finns nu i Tyskland, Nederländerna, Japan, Sydkorea, Peking, Shanghai och Hongkong.

Flera olika områden

DJIs drönare kan användas på flera olika sätt.

– Som ett privatägt och privatdrivet företag fokuserar DJI på vår egen vision och stöder kreativa, kommersiella och ideella tillämpningar av vår teknik. 

– Idag omdefinierar DJI-produkter branscher. Professionella inom filmskapande, jordbruk, naturvård, sök och räddning, energiinfrastruktur och mer litar på DJI för att ge nya perspektiv på sitt arbete och hjälpa dem att utföra bedrifter säkrare, snabbare och med större effektivitet än någonsin tidigare.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen