Ett län kan göras om till tre kommuner

2024 09 03

Antalet kommuner i Blekinge län kan krympa från fem till tre.

Det politiska styret i Karlshamn vill att Karlshamn, Sölvesborg och Olofström slås ihop och bildar en stor kommun.

Karlshamn styrs av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Partierna vill se en folkomröstning om en kommunsammanslagning.

Ett förslag om att hålla en folkomröstning finns med i den budget som läggs fram senare under hösten, rapporterar P4 Blekinge.

Magnus Gärdebring (M), kommunalråd i Karlshamn, bekräftar att förslaget ligger på bordet.

– Det beror helt enkelt på den samhällsutveckling som vi ser, där man behöver vara en större kritisk massa för att kunna vara riktigt effektiva, säger han till radion.

Att frågan avgörs genom en folkomröstning är viktigt för kommunstyret.

– Det är för medborgarna vi lägger ett sådant här förslag. Vi vill tillsammans bli en större och tydligare kraft i västra Blekinge. Det är ganska självklart att medborgarna måste få säga sitt, säger Magnus Gärdebring.

Positiva reaktioner

När eller om en eventuell folkomröstning kan äga rum är oklart.

Magnus Gärdebring indikerar att förslaget fått positiva reaktioner från både Sölvesborg och Olofström.

– Jag har bara kort informerat dem om våra tankar. Det mottogs som jag hoppades på, med ett positivt anslag och stor nyfikenhet, säger han till P4 Blekinge och tillägger:

– Vi sitter alla i samma båt. Vi brottas med hur vi ska få ihop våra budgetar, hur vi ska få våra investeringar att räcka till och hur vi bäst kan bidra till medborgarna.

Så går en kommunal folkomröstning till

Folkomröstningar kan hållas nationellt eller i en kommun eller region – en så kommunal folkomröstning.

Komunala folkomröstningar är alltid rådgivande.

– Det är kommunen eller regionen som beslutar om en folkomröstning ska hållas i kommunen eller länet. En kommunal folkomröstning ordnas av den kommun som beslutat om omröstningen. Vid folkomröstning i en hel region ansvarar en kommun för den övergripande administrationen, skriver Valmyndigheten på sin hemsida.

Foto: P Marco

Text: Redaktionen

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare.

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

- 3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen